Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arkit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar kit
52
Aromatiska karbonsyror
-bio’s, -goni’, (/. -bio’s | is, -is, -gon | i’a, -i’ae
av g. bi’os, liv, go’nos, säd): uralstring. Syn.
abioge’nesis, genera’tio, aequi’voca,
sponta’-nea. -kapillärer: se kapillaroskopi. -neuro’n:
den centrala motoriska neuronen.
-spermio-go’nier: ursädesceller, vilka degenerera vid
puberteten. -pa’lli|um, -i, (/., täcke):
olfak-toriska barkområdet. Jfr neopallium.
Arki’t, (/. Archi’t]is, -idis av g. archo’s,
stolgången): infl. i anus. Syn. proktit.
Arkö- (/. Archo- av g. archo’s, anus):
stol-gångs-. -ce’l|e, -es (/. av g. ke’le, bråck):
rek-talbråck. -cystokolposy’rinx, (/.
-cysto|col-po|sy’ri|nx, ’-ngis av g. ky’stis, blåsa + ko’1
pos, vagina -f sy’rinx, rör):
anal-vaginal-blås-fistel.
Arkö- (/. Archo- av g. a’rcho, börja): början-,
-pla’sm (/. -a, -atis av g. pla’sma, någonting
format): centrosomets protoplasma. Syn.
centroplasma.
Arkö- (/. Archo- av g. archo’s): stolgång-,
-pto’s (/. -is, -is av g. pto’sis, fall): syn.
prolapsus recti. sy’ri|nx, ’-ngis (l. av g. sy’rinx,
rör): 1. analfistel; 2. rektalspruta.
Armamenta’rium (/. rustkammare):
instrumentuppsättning, t.ex. en läkares a.
Ann-båge: cu’bitus. -framfall: framfall av en
arm under förlossningen; vanligast vid
tvärläge. -förlamning: se Duchenne-Erb’s
förlamning, Klumpke’s fori, -ple’xus:
plexus brachialis.
Armto’nusjreaktion (Wodak och Fischer):
sträckas med slutna ögon och efter
vestibular retning båda armarna rakt fram, så höjes
snart den ena och sänkes den andra.
Arneth’s formel: klassifikation o.
uppteckning av de polynukleära leukocyterna med
hänsyn till kärnans lobering. De yngsta
(stavformade) föras längst t. vänster, de
äldre 2-, 3-, 4-lobiga till höger därom och de
äldsta (5- eller flerlobiga) längst åt höger,
öka de åt höger förda typerna i förh. till
det normala, talar man om höger-, öka
däremot de åt vänster uppförda, talar man om
vänsterförskjutning. Jfr blodbild, hemogram.
Aromatiska aldehyder: aldehyder tillhörande
aromatiska (isocykliska) serien. I allmänhet
vätskor av behaglig lukt. Förekomma ofta
i växter. Hit hör benzaldehyd, bitterman-
/H
delolja CeH5 C<C som ingår i glykosiden
amygdalin (sönderdelas av emulsin i
glykos, benzaldehyd och cyanväte), kuminol
(kumminolja, paraisopropylbenzaldehyd
/CH(CH»)«
Ce), kanelaldehyd (ka-
\CHO
nelolja, fenylakrolein) CeH6CH:CHCHO,
salicylaldehyd (ortooxibenzaldehyd
.OH
CeH±<^ som förekommer i älggräs
\CHO
CSpirea ulmaria), vanillin (guajakolaldehyd
yöB.
CeHsOCHs).
^CHO
Aroma’tiska serien (av g. a’roma, krydda): se
isocykliska serien. Aroma’tik|a, sing. -um,
(/. Aroma’tic|a, sing, -um): angenämt
luktande o. smakande medel.
Arp: hos spädbara i huvudsvålen
förekommande fett, fjälligt, ofta skorpigt utslag. Syn.
gnejs. Jfr mjölkskorv.
Aromatiska alkoholer: Om väte vid en
kolatom i bensolen ersättes av en hydroxyl
bildas en fenol. Ersättes däremot väte i en
sidokedja med hydroxyl uppstår en
aromatisk alkohol. T.ex. bensylalkohol
CeH5-CH2-yOH ^jffiO
OH och salicylalkohol CeHs<( som
\CH2OH
förutom alkohol är en fenol.
Aromatiska aminer: Ammoniakbaser
innehållande aminogrupper bundna vid
bensolkär-nan. T.ex. anilin CeHBNH2, acetanilid
CeH5 • NH • coch3, toluidin (aminotoluol
CHa-CeHUNHa). Dessutom finnas diaminer
t.ex. CeH*(NH2)2 och triaminer CeH4(NH2)3.
CeHsv
Sekundär bas är >NH och tertiär bas
n ti CH3
>N.
(CH):
Aromatiska aminosyror: t.ex. fenylalanin
(ß-fenyl-ci-amino-propionsyra) CeHs • CH2
CH(NH2) COOH och tyrosin
yOH
CeH<
\CH2. CH(NH2)COOH
Aromatiska karbonsyror: fasta kristalliniska
kroppar. Enbasiska äro t.ex. benzoesyra
(bensolmonokarbonsyra CeH5-COOH),
hip-pursyra (bensolglycin CeH5CO • NH • CH2
COOH), kumminsyra
(paraisopropylben-,CH(CH3)2
zoesyra CeH4< ), kanelsyra (fe-
\COOH
nylakrylsyra CeHeCH: CH • COOH).
Tvåbasisk är ftalsyra (ortobensoldikarbonsyra
.COOH
CeHi^ . Till oxisyrorna höra salicyl-
\COOH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
