Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bacitracin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bacitracin
74
Balanoplastik
stridium perfringens, Welch-Frankel’s b.
B. pneumo’niae (-i’æ): syn. Bacterium p. B.
pro’teus: allmän förruttnelsebakterie. B.
pyocya’neus: alstrare av blåfärgat var. B.
te’tani: stelkrampsbacillen. Syn. Clostridium
tetani. B. tuberculo’sis: tuberkelbacillen; syn.
Mycobacterium tuberculosis. B. ty’phi
ab-domina’lis: tyfus- 1. nervfeberbacillen. Syn.
Eberthella typhosa. Bacilla’r, (/. Bacilla’r! is,
-e).
Bacitracin (/. -um, -i): antibiotikum
producerat av Bacillus subtilis.
Bacte’rijum, -i, pl. -a: se bakterie. B. a’cidi
la’ctici: den vanliga orsaken till att mjölk
surnar. B. co’li commu’ne: vanlig i
tjocktarmen, stundom patogen. Se koli. B. la’ctis
aero’genes: i spädbarnstarmen,
mjölksyrejäsande. B. pneumo’niae (-i’æ): se
Friedländer^ kapselbacill. B. prodigio’sum (/.
prodigio’sus, vidunderlig): mirakelbakterien,
bildar blodröda kulturer vid
rumstemperatur; orsak till "den blödande hostian". B.
u’reæ: framkallar ammoniakjäsning i urin
Ba’gar-ben: genu valgum, koben, X-ben.
-eksem: allergisk yrkessjkd. orsakad av mjöl
och mjölförbättringsmedel. -karies: k. på
labiala tandytorna vid tandhalsen, särskilt
hos bagare och konfityrarbetare.
Bail larger^ strimma: två vita, i tvärsnittet
parallellt med ytan löpande nervstrimmor i
hjärnbarken. Se Gennari’s strimma.
Bailliart’s oftalmodynamometer: för
mätning av blodtrycket i arte’ria centra’lis
re’ti-nae.
Bajonettång: tång för extraktion av
överkäkständer.
Bak-hjärnan: se metencefalon. -hornet: se
cor-nua medullæ spinalis, columnæ griseæ.
-strängen: fasciculus dorsalis, den vita
nervsubstansen mellan ryggmärgens bakre horn
och sulcus medianus dorsalis.
Bakteri |ci’d, (/. -ci’d jus, -a, -um av bac’terium
+ cas’dere, döda): bakteriedödande; mest
om blodseras bakteriedödande krafter. Jfr
bakteriostatisk.
Bakte’rie, pl., Bakte’rier (av g. bakte’rion,
dim. av ba’ktron, stav): stavformade
mikroorganismer utan sporbildning (under vissa
förhållanden kunna ytterst
motståndskraftiga vilosporer bildas); även generellt om
hithörande organismer: klyvsvampar
(Schizomyce’tes) ss. kulbakterier: kocker;
stavbakterier: baciller; skruvbakterier:
spiriller (långa, styva), vibrioner (korta, styva);
pleomorfa b.: i växlande former
uppträdande b. Patoge’na b-r: sjukdomsalstrare b. Jfr
Bacterium.
Bakterie-filter: filter av porös massa för att
frånfiltrera bakterier i en vätska; se
Ber-kefeld’s och Chamberland’s filter,
»kultur: vid odling på lämpliga näringssubstrat
framvuxna bakterieansamlingar (kolonier).
Bakteriell, (/. Bacteral|is, -e eller
Bacte’ri-c|us, -a, -um): som hör till bakterie.
Bakteri | emi’, (/. Bacteri | æm | i’a, -i’ae av g.
hai’-ma, blod): förekomsten av bakterier i blod.
Jfr bacillemi, pyemi, septikemi.
Bakterie-protein: äggviteartade gifter 1.
var-bildande ämnen i bakterier. Jfr
toxalbumi-ner. -spektrum: se spektrum, -stam:
fortlöpande bakteriekulturer med bestämda
egenskaper.
Bakterio- (l Bacterio-): bakterie-, -fagi’, (/.
-phag|i’a, -i’ae av g. phagei’n, äta) :
bakterieupplösning. Bakteriofa’g. -fobi’, (/.
-pho-b|i’a, -i’ae av g. pho’bos, fruktan):
sjuklig fruktan för b. Bakteriofo’b. Jfr
bacillofobi. -ge’n, (/. ’-gen|es av g. genna’o,
alstra): av bakteriellt ursprung 1.
alstrande bakterier, -hemolysi’n:
ämnesomsättningsprodukter av bakterier med
hemo-lytiska egenskaper. -i’d, (/. -id|e’us, -e’a,
-e’um av g. ei’dos, form): bakterieliknande.
-logi’, (/. -log I i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
vetenskapen om bakterierna, -ly’s, (/. ’-lys|is,
-is av g. ly’o, lösa): bakteriecellers
upplösning. Bakteriolytiska sera. Bakteriolysi’ner:
ämnen, som åstadkomma b-lys.
Bakteriolytiska försök: se Pfeiffers f. ’-s (7. -is, -is):
bakterisjkd. -skopi’, (/. -scop|i’a, -i’ae av g.
skope’o, betrakta): mikroskopisk undersökn.
av b. -sta’s, (/. ’-stas|is, -is av g. sta’sis,
stillastående): förhindrande av bakterieväxt utan
bakteriernas dödande. Bakteriosta’tisk. Jfr
bakterici’d. -terapi’, (/. -therapji’a, -i’ae av g.
therapei’a): behandling med bakterier; jfr
skyddsympning, -toxemi’, (/. -toxaemji’a, -i’ae
av g. toxiko’n, pilgift -f hai’ma, blod):
närvaro av bakterietoxiner i blodet, -toxi’ner:
av bakterier alstrade gifter, -tro’p, (/.
’-tro-p|us, -a, -um av g. tre’po, vända): affinitet
till bakterier. Bakteriotro’pa sera: sera, som
utan att vara antitoxiska eller
bakteriolytiska, genom närvaron av termostabila s.k.
bakteriotropi’ner förändra bakterierna så,
att de kunna upptagas av fagocytema.
Bakteri I uri’, (/. Bacteri| ur | i’a, -i’ae):
avsöndring av bakteriehaltig urin t.ex. vid tyfus 1.
urinvägskatarrer. Jfr bacilluri.
Balani’t (/. -is, -idis): se balanopostit:.
Bal ano- (av g. ba’lanos): ollon-, -plastik (av
g. pla’sso, forma): plastisk operation på
ollonet. -post(h)i’t, (/. -posthi’t|is, -idis av g.
po’sthe, förhud): infl. i slemhinneartade
vävnadslagret å manslemmens ollon (balanit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
