Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Berkefeld's filter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berkefeld’s filter
79
Bicarbonas
beribe’ri också i andra länder, mest som
skeppsberibe’ri.
Berkefeld’s filter: ett bakteriefilter av
kisel-gur.
Berlin’s ödem: kontusionsskada å ögat med
commotio re’tinae i ögonbotten.
Berlinerblått reaktion: för påvisande av
hemosiderin.
Bernard’s (Claude) sockerstick: se
sockerstick. C-B. syndrom: se okulopupillära s.
Bertillona’ge: Bertilion’s
kroppsmätnings-metod för identitetsbestämningar, användes
inom polisväsendet; se antropometri.
Bertrand’s metod: sockertitreringsmetod.
Beryllo’s (/. -is, -is): lungfibros förorsakad av
inandning av berylliumstoft.
Berzelius, Jöns Jacob: svensk kemist,
naturforskare och läkare. Bestämde
grundämnenas atomvikter.
Besnier’s pruri’go: huvudsakligen till de
stora böjvecken (knä-, armveck) lokaliserat
kliande eksem på allergisk grund; ofta
kombinerat med astma, hösnuva och urtikaria.
Besnier-Boëck-Schaumann’s sjukdom:
se lymphogranulomatosis benigna.
Besoa’rstenar, (Bezoar-) (pers. pazahar,
motgift): som motgift begagnade konkrement
i mag-tarmkanalen, särskilt hos bezoargeten.
Bestiali’sm (/. -us, -i), Bestialite’t (av /. be’stia,
djur): 1. djurisk råhet; 2. syn. sodomi.
Be’ta: grekiska alfabetets andra bokstav ß —
b. Betastrålar: se under bokstaven ß. Jfr
a-strålar. Betatron: Apparat använd i
radioterapien, varvid elektroner bibringas att
successivt accelerera i ett cirkulärt
accelerationsrör. Elektronknippet (strålar) kan
ut-tas genom ett tunt fönster i rörväggen
eller bringas att träffa en "target" (varvid
alstras röntgenstrålar).
Betaidin (/. -um, -i): sympatikusdämpande
medel.
Beteendepsykologi’ (psykol.):
forskningsriktning, vilken definierar psykologien som
vetenskap ej blott om medvetandet utan om
organismernas uppförande i dess helhet,
med tonvikt på den yttre iakttagelsen. Jfr
behaviorism.
Be’tel: se arekanöten.
Betingad reflex: [Bedingungsreflex (*.)]: se
psykoreflex. Syn. associationsrefl.
Bett: 1. av tänderna förorsakad läsion, bitsår,
vulnus morsum; 2. båda käkarnas
tanduppsättning som ett helt betraktat; 3. i inskränkt
bemärkelse tandställningen vid
sammanbit-ning av tänderna, -analys: planmässig
systematisk undersökning av tandbettet å
patienten och å modell ev. med användande av
röntgen och speciell fotografisk apparatur.
-anomalier: avvikelser från det normala
ifråga om tändernas och käkarnas utbyggnad,
varvid kan uppstå t.ex. djupt bett, distal- och
mesialbett, öppet bett. Jfr Angle’s
klassifikation, bettart, Bonn-systemet, -art: olika
variationer beträffande bettet särskilt i fråga
om ocklusionen. Normalt b. (idealbettet): se
ocklusion. Djupt b.: spärrande överbett av
överkäkens framtänder över underkäkens,
varigenom dessa senare kunna komma att
irritera mjukdelarna bakom framtänderna i
överkäken och framåtrörelse av
underkäken upphäver kontakten i sidotandsområdet.
Rakt b.: över- och underkäksframtänder
mötas kant i kant vid sammanbitningen och
de bakre tändernas tuggytor äro vanligen
tämligen plana. Syn. ortogeni. Se distal-,
mesialbett, öppet bett, korsbett,
saxbett, infra-, supra-, linguocklusion,
fram-bitande. -registrering: förberedande arbete
vid helprotesframställning på bitschablon
(med artikulator och ev. ansiktsbåge som
hjälpredskap), varvid bl.a. fastställes
ocklu-sionsplan, mimik- och ansiktsmedianlinje,
betthöjd, underkäkens centralläge,
tändernas storlek, form (färg).
Bezoar-: se besoar-.
Bezold’s triad (vid otoskleros): försvagad
hörsel för låga toner, försvårad benledning
(positiv "schwab a ch") och negativ
Rin-ne’s reaktion; vid stapesankylos. B. abscess:
sänkningsabscess från purulent o tit.
BHBA: förkortning för
beta-hydrooxismör-syra.
Bi: kem. tecken för vismut (bismuthum).
Bi- (/. bis, två gånger): 1. prefix i betydelsen
två 1. dubbel; 2. beteckning för sura salter.
Bi-binjurar: fria, vanligen i närheten av
njurar o. binjurar men även i dem, i lever,
pan-kreas, retroperitonealrummet, könsorganen
osv. liggande delar av interrenala systemet
Jfr March an d’s kroppar, aberranta
binjurar, kromaffina systemet.
Bibrokatol, (/. Bibrocathol | um, -i): medel vid
ögonsjukdomar (blefarit, konjunktivit,
kera-tit, irit m.m.).
Bi- (av l. bis): dubbel-, -carbo’njas, -a’tis (/.):
bikarbonat, sura kolsyrade salter. Ka’lii
bi-carbo’nas, na’trii b.: kalium- resp.
natriumbikarbonat. -cefa’1, (/. -ce’phalus): se dicefal
’-c|eps, -i’pitis (/. av ca’put, huvud):
tvåhöv-dad. "Biceps" — m. biceps å överarmens
böjsida. Bicepsreflex: böjning av
underarmen vid slag på bicepssenan. Bicipita’l\is, -e:
hörande till b. -co’rn|is, -e (/. av co’rnu,
horn): tvåhörnig; se u’terus. -cuspidai|is, -et
-cuspida’t|us, -a, -um (/. av cu’spis, spets):
tvåflikig, tvåspetsad. De’ntes bicuspida’ti: bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
