Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Binjureapoplexi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Binjureapoplexi
81
Biot’s andning
Märgen är ett derivat från sympatiska
nervsystemet och producerar adrenalin och
nor-adrenalin. Barken utvecklad ur mesenkymet
består av zona glomerulosa, zona
fascicu-lata och innerst zona reticularis. Binjuren
är oberoende av hypofysen (liksom
parathy-reoidalkörtlarna) men barken samarbetar
intimt med hypofysen. Binjurebarkens
kor-tison bromsar insöndringen av ACTH från
hypofysen som annars stimulerar
binjure-barken. En balans råder sålunda normalt
mellan två organ. Förstöres barken får
patienten Addison’s sjukdom. Förstoring av
binjuren ger ett Cushing-liknande
syndrom. Jfr adrenal-, interrenalsystemet,
pa-raganglier. Bin]urebark-adenom och
-hyper-plasi ofta orsak till hyperaldosteronism med
hypertoni, Cuhsing-syndrom m.m.
Binjure-apoplexi’: se
Waterhouse-Friderichsen’s syndrom. -diabetes:
blodsockerstegring och glykosuri genom ökad
avsöndring av de glukokortikoi’da
binjurehormonen. -hormoner: Se genin. A.
Barkhormoner: kortikosteroi’der (förr betecknade
kortin o. kortikosteron). Man åtskiljer: 1.
mineralokortikoider — salthormonet
(des-oxykortikosteron, DOC, aldosteron 1.
naturligt h.) produceras av zona glomerulosa
i barken (drabbas stundom vid Addison’s
sjukdom, varvid uppträder bl.a. ökad
kaliumhalt och minskad natriumhalt.
överproduktion ger primär hyperaldosteronism. 2.
glykokortikoider = S-, = sockerkortikoider
(kortison, hydrokortison, prednison,
pred-nisolon) produceras av barkens zona
fasci-culata. 3. androgena hormoner
(andro-steron, isoandrosteron, dehydroandrosteron
och adrenosteron, även progesteron och
östron ha isolerats ur barken i zona
reticularis). — Verkan av 1—3: vatten och
elektrolytomsättningens reglering
(retention av H20 och Na, utsöndring av K);
reglering av cirkulationsdynamiken för
vidmakthållande av blodtrycket;
stimulering av fosforyleringen särsk. i
muskulaturen; glykogenbildning av aminosyror
med diabetogen verkan; inverkan på
fett-och äggviteomsättningen; mobilisering av
lymfatiska vävnaden med förstörelse av
lymfocyter och minskning av de eosinofila
leu-kocyterna; gynnsam verkan på allergier o.
på smärtor vid ledgångsreumatism (av
kortison) m.m. Vid hyperfunktion
(hyperkorti-cism) i följd av adenom, hyperplasier,
tumörer: se genitosuprarenala syndromet,
Cush-ing’s syndrom. Vid hypofunktion: se
Addison’s sjkd., akut binjureapoplexi
(Waterhouse-Friderichsen’s syndrom). — B.
Märghormoner: se adrenalin och
nor-adrenalin; funktionsövertagande vid bortfall
av andra kromaffina ordans verksamhet; vid
hyperfunktion: paroxysmal hypertoni. Pal’s
kriser.
Binnikemask (skrives också bennikemask): se
Botryocephalus, Taenia.
Bin- (av /. bi’ni): två i sänder-, -oftalmosko’p
(av g. ophthalmo’s, öga + skope’o,
betrakta): oftalmoskop för undersökning av båda
ögonbottnarna samtidigt, -okula’r, -okula’r,
(/. -ocula’rlis, -e av o’culus, öga): som avser
båda ögonen t.ex. b-t seende, -o’tisk (av g.
ous, öra): som avser båda öronen. B. hörsel:
ljuduppfattning av båda öronen.
Binzwanger’s deme’ns: presenil demens
karakteriserad av minnesförlust o. själslig
avtrubbning.
Bio- prefix i betydelsen liv (av g. bi’os, liv),
-bla’ster, -fo’rer, (av g. blasto’s, frö; phore’o,
bära): de hypotetiska minsta livsenheterna
i protoplasman, -ge’ner (av g. genna’o,
alstra); syn. bioblaster. -genetiska grundlagen:
individens utveckling (ontogenien) är ett
upprepande av släktets utveckling
(fylogenien). -katalysatorer: ämnen vilka i
minimala mängder utöva verkningar i
organismen o. utan vilka livet ej är tänkbart ss.
ferment, hormoner, vitaminer, -kemi: den del
av kemien, som rör de kemiska processerna
hos de levande varelserna och de ämnen,
som härvid alstras, -logi’, (/. -log|i’a,-i’øe av g.
lo’gos, lära): läran om det organiska livet.
Biolo’g. -lo’gisk grundlag: svaga retmedel
reta, starka hämma, starkaste förlama. Jfr
Pflüger-Arndt-Schultz’s lag. -logiska
metoder o. reaktioner: metoder och
reaktioner å levande för påvisande av fenomen,
oåtkomliga med vanliga fysikaliska och
kemiska undersökningar tex. antigener och
antikroppar, -logisk rening: metod att gnm
inverkan av bakterier rena kloakvatten,
-pla’sma (av g. pla’sso, forma): protoplasma.
Biopsi’, (/. Biops|i’a, -i’ae av g. bi’os, liv +
o’psis, syn); Bloskopi’, (/. Bioscopji’a,-i’ae av
g. bi’os, liv -f- skope’o, betrakta): undersökn.
(mikroskop.) av delar tagna från levande
resp. undersökning om liv fanns. Vid biopsi
enl. Daniels tages lymfkörtel å halsen för
mikroskopisk undersökning. Jfr nekropsi,
nekroskopi.
Bios-ämnen: för svampar, bakterier o. högre
organismer, oumbärliga ämnen av
vitaminkaraktär. Bios 1 = inosit, Bios 11 = vit. H
(biotin), Bios III = pantotensyra. Jfr
vitaminer.
Biot’s andning: ataktisk vid meningit (o.
hjärnsjukdomar) förekommande hastig,
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
