Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Endo's närsubstrat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Endo’s närsubstrat
146
Entamoeba
en nerv. -parasit: entozo och endofyt. Syn.
endosit. Jfr parasit, ektofyt, ektozo.
-phthal-mi’t|is, -idis (l. av g. ophthalmo’s, öga):
inflammation i ögats inre strukturer,
-pla’s-m|a, -atis (/. av g. pla’sma, någonting
format): 1. innerplasmat i motsats till
ektoplas-mat, där sådant finnes; 2. kring kärnorna
liggande protoplasma i syncytier. -phlebi’tis:
se -flebit. ’-phyton: se -fyt. -radio |graf i’, (/.
-graphI i’a, -i’ae av g. gra’pho, skriva):
röntgenfotografering av ihåliga organ efter
införande av kontrastmedel, -rra’kis, (/.
-rrha’-ch|is, -is av g. rha’chis, kotpelaren): det yttre
bladet av dura mater spinalis. Jfr
dural-säcken.
Endo’s närsubstrat: se en do agar.
Endo|sit: se endoparasit.
Endo-skop (av g. e’ndon, inom -f skope’o,
betrakta): rörformade instrument med
glöd-lampsanordning för undersökning av
kroppshålor. Endo|skopi’, (/. -scop|i’a, -i’ae
av g. skope’o, betrakta). Endoskopering.
End- (av g. e’ndon): inne-, -osmo’s (l. -is, -is
av g. osmo’s, stöt): 1. osmos utifrån inåt;
motsatsen exosmos; 2. osmos
överhuvudtaget. -o’st(et), (l. -o’ste|um, -0; -osti’t (/. -is,
-idis); -osteo’m (/. -a, -atis av g. oste’on,
ben): bindvävshinnan på insidan av ben, på
gränsen mellan ben och märg.; infl. av
end-ostet; tumör i benmärgshåla.
Endo- (av g. e’ndon): inne-, -stetoskop (av g.
ste’thos, bröstkorg -f skope’o, betrakta):
magsond med stetoskopansats för
auskul-tering av hjärtat från matstrupen, -tel, (/.
-theii|um, -i av g. thele’, vårta):
cellbeklädnaden på blod- och lymfkärlens samt
hjärn-hinnornas insida. Stundom om
cellbeklädnaden på de stora kroppshålornas insida.
Jfr epi-, meso-, peritel. -t(h)elio’m, (/.
-the-lio’m|a, -atis av g. thele’, vårta): svulst
uppbyggd av hithörande celler, t.ex.
endotel-kräfta. -t(h)elio’s, (/. -thelio’s|is, -is av g.
thele’, vårta): 1. massuppträdande av endotel
i exsudat m.m.; 2. hyperplasi av de epiteliala
beståndsdelarna av retikulo-endotelet.
-tora-ka’1, (/. -thoraca’li|s, -e; -thora’cic|us, -a,
-um av g. tho’rax, bröst): som tillhör
brösthålan. -toxin (av g. toxiko’n, gift):
intracellulär gifter hos bakterier, -vacci’n (av I.
va’c-ca, ko): peroral administrering av vaccin.
E’nem|a, ’-atis (/. av g. en, i + hie’mi, kasta
in): lavemang. Syn. klistir, klysma.
Energi’, (/. Energ|i’a, -i’ae av g. ene’rgeia,
verksamhet): kraft. — Energikvot: det antal
kalorier per kilo kroppsvikt, som dagligen
behöver intagas med födan.
Enfenemal, (/. Enphenenial | um, -i):
barbi-tursyrederivat, antileptikum, sedativum.
En!ga’stric|us, -i (/. av g. en, inuti -f gaste’r,
måge): tvillingmissfoster med parasiten
innesluten i autositens bukhåla.
Engelska sjukan: se rakit. E. svetten:
endemisk sjkd. i England o. Frankrike under
15. och 16. årh. Senare blott en lokal endemi
i Schwaben känd (1802). — Engelskt
liniment: linime’ntum chloroformii
compo’si-tum = kloroformliniment. E. luktsalt:
amin onii carbo’nas. E. salt: magne’sii su’lfas.
Syn. bittersalt.
Engouement (/.): blodsvall, isht om första
stadiet av akut pneumoni.
Enjgra’m (/. av g. en, inuti -f gra’mma,
skrift): kvarstående spår av ett psykiskt
intryck; slumrande minnesbild. Jfr ekforera.
Engströms-respiratorn: en i vårt land
konstruerad apparat för behandling av
poliosjuka med respirationsförlamningar;
pumpanordningen är kopplad till ett i luftstrupen
inlagt rör. Jfr Sahlin’s barospirator.
Enhexymal, (/. -um, -i): barbitursyrederivat,
sedativum.
Enibomal (/. -um, -i): intravenöst
narkosmedel.
En|ka’ntis, (/. -ca’nth|is, -is av g. en, in +
kantho’s, ögonvinkel): svulst i caru’ncula
lacrima’lis.
Enke’falo-: se encefalo-.
En|kondro’m, (/. -chondro’m|a, -atis av g. en,
inom -f cho’ndros, brosk): svulst av
brosk-väv å ställen, där (t.ex. i ben, i njurar etc.)
normalt intet brosk finnes; alltså ej utväxt
från brosk. Jfr eckondrom. -kondromato’s,
(/. -chondromatosis, -is): multipla härdar
av brosk insprängda i långa rörbenens
meta-fyser med rubbad längdtillväxt.
Enkopres: se incontine’ntia a’lvi.
En {oftalmus, (/. -ophthalm|us, -i av g. en,
in + ophthalmo’s, öga): ögonglobens
insjunkande i ögonhålan. Motsatsen exoftalmus.
Enomani’, (/. Oenoman|i’a, -i’ae av g. oi’nos,
vin -f- mani’a, galenskap): se dipsomani.
En|orki’sm, (/. -orchi’smus): kryptorkism.
Enosi|man|i’a, -i’ae (/. av g. e’nosis, skakning
+ mani’a, galenskap): en mental rubbning
yttrande sig i intensiv skräck.
En|osto’s (/. -is, -is av g. en, inuti + oste’on,
ben): av kompakt benväv bestående osteom,
som växer in i benets spongiosa 1. mot
märghålan. Jfr exostos, hyperperiostos.
(Ensifo’rmis, INA): xiphoideus.
Enslin’s sjukdom: kraniostenos med starka
förändringar i synorganen.
En|s, ’-tis (/.): väsen. E. mo’rbi (/.): en
sjukdoms väsen.
Ent-: se end-.
Entamoe’ba: avdelning av amöbor.. E. bucca’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
