Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gelasma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gelasma
192
Gentianaviolett
dragantslem och glycerin; till vattenlösliga
hudmedel.
Gela’sm|a, -atis {l, av g. gelos, skratt):
skrattkramp.
Gelati’n (/. -a, -ae av gela’re, frysa, stelna):
gelé- eller limliknande ämnen, dels ur
växtriket (pektinämnen), dels ur djurriket
(limämnen). G. alha: rent benlim; användes ss.
konstituens för en del medikament. G.
li-clie’nis isla’ndici: g. ur islandsmossa. G.
ste-rilisa’ta: ben- och bindvävslim för
injektion, blodstillande. G. zi’nci o’xidi: zinklim.
Gelatinös, (/. Gelatino’s|us, -a, -um):
geléartad. G. pneumoni: se under pneumoni.
Gelatina’s: enzym av bakteriellt ursprung,
som smälter ned gelatina.
Gelatin-kapslar: ca’psulæ gelatino’sæ -o’s|us,
-a, -um (/.): gelatinös, t.ex. pneumoni’a
gela-tino’sa.
Gelfoam: resorberbar gelatinsvamp som
he-mostatikum.
Gelodura’tkapslar: ca’psulae gelodura’tæ. Se
glutoidkapslar.
Gelo’nida: tablettkonstituens av det raskt
sönderfallande trioximetylengelatinet.
Gelo’s: 1. en ur agar-agar utvunnen
gummiart; 2. en patologisk process, varigenom
kol-loidal substans övergår i gel-tillstånd; jfr
myogelos.
Gelo|tripsi’, (/. -trips | i’a, -i’ae av gela’re, frysa
4- g. tri’psis, rivning): söndertryckande av
myogeloser genom massage.
Geme’lli, Ge’mini (/.): tvillingar. Gemellus:
dubbel, den ena av ett tvillingpar.
Ge’mm|a, -ae (/.): knopp.
Gemonit: endiemalprep. Mot epilepsi.
Gen (av g. genna’o, alstra): arvsfaktor,
arvsanlag; de minsta mellan tvenne arvsmassor
utbytbara enheter.
ge’n, (/. ’-gen|es av g. genna’o,
alstra):ss.suffix betecknande, 1. att prefixet alstras, t.ex.
fotoge’na (ljusalstrande) bakterier,
termo-ge’n (värmealstrande) vadd osv.; 2. att
prefixet är ursprunget till en företeelse, t.ex.
hematoge’n bakteriespridning: b. gnm
blodet, psykoge’na sjukdomar: på psykiska
orsaker beroende sjukdomstillstånd.
Ge’n I a, -ae (/.): kind. Gena’1 (/. -is, -e):
hörande till kinden.
Generalisatus, -a, -um (/.): generell.
Genera’t|io, -io’nis (/.): alstring. G»
aequi’-voca, G. sponta’nea: uralstring. Syn.
abio-ge’nesis.
Generations-organ: fortplantningsorgan.
-psy-ko’ser: graviditets-, laktations- och
puerper-ral-p.
Gene’s, (/. Ge’nesjis, -is av g. ge’nesis, upp-
komst): uppkomst, härledning, t.ex.
pato-genes.
’-genes, -ge’nesis: suffix av föreg. ord.
Gene’tisk (av g. genna’o, alstra): om ting med
hänsyn till härstamning.
Gengasförgiftning: den form av
koloxidförgiftning som framkallas av generatorgas.
Geni’culjum, -i (/. dim. av ge’nu, knä): litet
knä, G. ne’rvi facia’lis: facialknäet i cana’lis
facialis. Genicula’t|us, -a, -um (/.):
knäfor-mig.
Genin: Hjärtglykosiderna ha en kärna,
ge-nin, som innehåller samma kolkedja som
sterinerna, dvs. samma kedja som
kolste-rin, gallsyror, sexual- och
binjurehormoner. De i glykosiderna ingående
sockermolekylerna synas bidraga till
vattenlösligheten och underlätta glykosidernas
cellpene-trerande förmåga.
Genio- (av g. ge’neion): haka-, -glo’ssjus, -a,
-um (/.): hörande till hakan; se musculus g.
plastik (av g. pla’sso, forma): plastiska
operationer på hakan, -spa’sm (/. -us, -i av g.
spasmo’s, ryckning): kramp i halsmusklerna.
Genitalia (/. av genera’re, alstra):
könsorganen. Genital-centra: i sakralmärgen
liggande under hjärnans inflytande stående centra
för reglering av genitalfunktionerna; deras
förstöring medför impote’ntia coeu’ndi;
förstöring av högre upp liggande centra leder
ofta till priapism. Jfr centrum genitospinale.
-dystrofi’ (av g. dys-, dålig + tre’pho, nära):
efterbliven utveckling av genitalia. Jfr
dystrophia adipo’so-genita’lis, fettsot: f. vid
felande 1. till funktionen nedsatta könsorgan.
Genital I is, -e (/., fruktsam): hörande till
genitalia.
Genitosuprarena’ia syndro’met: överfunktion
av binjurebarken (hyperepinefri) t.ex. vid
binjuretumör; leder till pubertas præcox hos
en flicka, hos en vuxen kvinna till fettsot,
virilism och hirsutism. Syn. adrenogenitala
och suprarenalgenitala syndromet.
Genius epide’micus och G. mo’rbi (av /.
ge’-nius, ande; mo’rbus, sjukdom): den
utmärkande karaktären (god, elakartad osv.) av en
epidemi resp. sjukdom.
Gennari’s strimma: den yttre av
Baillar-ger’s strimmor, särsk. i cuneusområdet.
Geno- (av g. genna’o): alstra-, -dermato’s (L
-is, -is, pl. -es av g. de’rma, hud): förvärvade
hudsjukdomar, vid vilka även medfödda
anlag spela en roll, -ty’p, (/. ’-typ | us, -i av g.
ty’pos, typ): anlagstypen. Samtliga
förärv-bara kroppsliga och själsliga egenskaper hos
en individ. Syn. idiotyp. Jfr fenotyp,
tvillingar (enäggiga). Genotypisk.
Gentianaviolett: blandning av kristallviolett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
