Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hemophthalmus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hemophthalmus
213
Hepatikoenterostoml
-phtha’Imus: se -ftalmus -phy’salis:
ixodes-art, som överför piroplasmainfektion.
-pneumotho’r | ax, -a’cis (/. av g. pneu’ma, luft
+ tho’rax): ansamling av blod och luft i
pleurahålan. -po(i)e’s(is): se hematopoes.
-porfyri’n, (/. -porphyrin|um, -i): se
hemato-porfyrin. -proteus: en hemogregarin hos
fåglar, -pty’s, (/. ’-ptys|is, -is av g. pty’o,
spotta): blodspottning, -upphostning. Jfr
em-ptys. -pyel I ektasi’, (/. -ectas|i’a, -i’cie av g.
py’leos, bäcken -f- e’ktasis, utvidgning):
utvidgning av njurbäckenet med ansamling av
en blodig vätska, -rragi’, (/. -rrhag|i’a , -i ae
av g. rhage’, bristning): blödning. H.
cerebri, H. intesti’ni, H. pulmo’num etc.: hjärn-,
tarm-, lung- etc. blödning. H. per
diabro’-sin: blödning efter sjuklig anfrätning av
kärlväggen. Jfr diabros. H. per
diapede’-sin: bl. genom oskadade kärl, genom
dia-pedes. Jfr diapedes. H. per rhe’xin: bl.
genom kärlbristning. Jfr rhexis. Fri h.: bl. i
hålor, genom hud eller slemhinnor.
Infiltrerande h.: bl. i vävnader. Parenkymatös h.:
bl. genom små artärer, vener och kapillärer.
Arteriell h.: bl. genom artärer. Venös h.: bl.
genom vener. — Hemorra’gisk, (/.
Hæmo-rrha’gicjus, -a, -um): blödande, uppkommen
genom blödning eller förbunden med
blödning. H. diate’s, (/. Dia’thesis Læmorrha’gica
av g. dia’, genom -f- ti’themi, bringa
därhän): benägenhet för blödning, t.ex. vid
he-mofili. H. erosion: ytligt sår, som blöder eller
som uppkommit genom blödning. H. härd:
ställe, där en inre blödning ägt rum.
-rro’j-der, (/. -rrho’id|es av g. rhoi’a, flöde):
vari-cer i stolgångsvenerna. Föra lätt till
svulstlika förhårdnader kring venerna,
hemorroj-dalknölar (inre o. yttre). Hemo|rrojdai, (/.
Hæmo|rrhoida’l[is, -e): hörande till
he-morrojder. — Hemorrojd | ektomi’, (/.
Hæ-morrhoid|ectom|i’a, -i’ae av g. ektome’,
utskärning): op. avlägsnande av h. -salpinx:
se hematosalpinx, -sial| erne’s, (/. -e’mes|is,
-is av g. si’alon, spott -f e’mesis, kräkning):
små slemmigt blodiga uppkastningar; en form
av hysteriska blodkräkningar, varvid blodigt
spott nedsväljes och uppkräkes. -sideri’n (av
g. si’deros, järn): järnhaltigt
blodfärgämne-derivat i gamla blödningshärdar, -sidero’s
(/. -is, -is): rostfärgning av vävnader, särskilt
huden o. levern, genom avlagrat
hemosiderin och pigment av sönderfallande röda
blodkroppar, cirros i flera organ, däribland
pankreas med diabetes som följd. Syn.
bronsdiabetes, hemokromatos, pigmentcirros. -si’t
(av g. si’tos, föda): blodparasit, -spori’dier:
sporidier, som vegetera i blod, t.ex.
malarians, -sta’s, (/.’-stas|is,-is av g. sta’sis, stock-
ning): 1. blodstockning; 2. blodstillning.
-stat: instrument 1. medel att lokalt stoppa
blodcirkulationen med. -sta’tik|a, sing, -um,
(l. -sta’tic[a, sing, -um): blodstillande medel,
t.ex. alun, järnklorid, protrombin, trombin
(gnm blodproppsbildning); adrenalin, sekale
(gnm stark kärlsammandragning);
Paque-lin, .K-vitamin m.m. -takometer (av g.
ta-chy’s, hastig + me’tron, mått): apparat till
bestämmande av blodströmmens hastighet,
-te’st: testserum till blodgruppsbestämning.
Jfr hemagglutinin, -to’rax: se hematotorax.
-toxi’ner: blodgifter, spec, med icke specifik
hemolytisk verkan, -tro’pa (av g. tro’pos,
vändning) sera: cytotropa sera, som inverka
på blodkropparna gnm att de t.ex. hålla
hemolysiner, agglutinin er osv.-ty’mpan|um,
-i (/. av g. ty’mpanon, trumma):
blodansamling i mellanörat.
Henle’s slynga: den långsträckta genom
bark och märg löpande urinkanalslyngan
mellan 1. och 2. ordningens tubuli contorti.
Henoch’s sjukdom: 1. purpura
abdomina-lis; 2. purpura fulminans; 3. chorea electrica.
Henoch-Schonlein’s sjukdom: pu’rpura
alle’rgica.
He’p|ar, -atis (i av g. hepar): lever. Hepar-,
hep at-: lever-. — Hepar adipo’sum: se
fett-lever. H. croca’tum: se saffranslever. H.
mo’bile: se vandrande lever. H.
muschati-forme: se muskotlever.
Hepari’n: en mukopolysackaridsyra, som
förekommer i flera vävnader, särsk. i levern.
Hindrar blodkoagulationen genom att
förhindra protrombinets omvandling i
trombin. Injecta’bile hepari’ni: 5 %-ig h.-lösn. till
injektion. Specifikum mot tromboser. Jfr
dikumarin. gödceller. Heparinisering. Vid
trombosbehandling m.m.
Hepat- (av g. he’par): lever-, -algi’, (/. -alg|i’a,
-i’ae av g. a’lgos, smärta): leversmärtor,
-argi’, (/. -arg I i’a, -i’ae av g. a priv. + e’rgon,
arbete): svår leverinsufficiens. Leverns
bristande förmåga att omhändertaga och
oskadliggöra kvävehaltiga
resorptionspro-dukter från digestionskanalen
(äggviteämnen, blod, bakteriella
sönderdelningsprodukter, medikamenter). -ektomi’, (/.
-ec-tom|i’a, -i’ae av g. ektome’, utskärning):
operativt avlägsnande av en del av levern.
Hepa’tic|us, -a, -um (/.): hörande till levern.
Hepa’ticus: förk. för du’ctus hepa’ticus: den
genom sammanflödet av två grövre
gallgångar från levern i porta hepatis bildade
gången intill dess förening med ductus
cysticus till d. chole’dochus.
Hepatiko- (l. Hepatico-): gallgången-, -entero |
-stomi’, (/. -stom[i’a, -i’ae av g. e’nteron, tarm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
