Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inclinatio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inclinatio
241
Indikan
vänstra lungan, motsvarande omfånget för
hj ärtsäcken. I. clavicula’ris: inskärningen på
bröstbenets övre sidodel för upptagandet av
nyckelbenets mediala ledända. I-æ cosfa’les:
insänkningarna i bröstbenet för upptagandet
av revbensbrosken. I. ethmoidals:
inskärningen i pannbenet för upptagande av
sil-benets lamina cribrosa. I. fibula’ris: på
ti-bians undre fibulära sida för upptagande av
fibulas undre ända. [7. frontalis lateralis
(Fora’men frontale lat er ale)]: foramen
supraorbital. L sive fora’men fronta’le [7.
frontalis medialis, (Foramen front, med.),
INA]: på övre randen av ögonhålans ben
medialt om foramen frontale laterale, för
genomträdandet av a. supratrochlearis samt
venæ supratrochl. och n. frontalis. L inter
|-arythænoide’a: inskärning i plica
interary-thænoide’a. I. inter |tra’gica: mellan
öron-musslans tragus och anti’tragus. I.
ischia’-dica ma’jor och I. isch. mi’nor:
inskärningarna i höftbenets bakre rand ovanför och
under spina ischiadica. I. jugula’ris: översta
randen av bröstbenet på mitten, begränsning
nedåt av halsgropen. I. ligame’nti te’retis
[7. umbilicalis (he’patis), BNA; 7. he’patis,
INA]: inskärning i främre (nedre)
leverranden, varigenom lig. teres löper. I.
mandi’-bulæ, BNA, INA: mellan underkäkens
processus condylaris och coronoideus. I.
mas-toide’a: på insidan av processus mastoideus.
L nasa’lis: på nedre randen av
näsöppningens ben lateralt om spina nasalis. I.
parie-ta’lis: mellan övre randen av tinningbenets
pars petrosa och squama. I. radia’lis: för
upptagande av caput radii på ulnas laterala
övre yta. I. sca’pulae: på övre kanten av
skulderbladet bakom processus coracoideus.
L sphenopalatina (I. pterygopalatina, INA):
mellan gombenets processus orbitalis o.
proc. sphenoidalis. I. thyreoide’a infe’rior
och I. thyr. supe’rior: de mediala
inskärningarna på sköldbroskets undre och övre
rand. L trochlea’ris [7. semilunaris (ulnæ),
BNA]: på övre ytan av ulna för trochlea
humeri. I. ulna’ris: på distala ändan av
radius* mediala yta för upptagande av ulnas
undre ledyta. I-æ vertebra’les infe’rior och
supe’rior: inskärningar på rötterna till
kot-bågarna, en på övre, en på undre ytan,
tillsammans bildande foramina intervertebralia
genom ovanför resp. nedanför liggande
kotas incisur. Inci’sjus, -a, -um (/.): skär-.
In[cIina’t|io, -io’nis (/.): böjning. I. pelvis:
bäckenvinkeln, vinkeln mellan conjugata
vera och horisontalplanet i stående
ställning.
Inlclu’sio: se inklusion. Inclu’sjus, -a, -um
(/.): innesluten.
Incompensa’t|us, -a, -um (/.): inkompenserad.
Incomple’t|us, -a, -um (/.): ofullständig,
in-komplett.
Incontinentia: se inkontinens.
Increme’ntjum, -i (l. av incre’scere, växa i):
tillväxt. Stadium increment i: en i tillväxt
(ökning) stadd feber. Jfr s. decrementi.
Incrusta’tio: se inkrustation.
I’n I cub I us, -us [/. av incuba’re, ligga på något
(den ovanpå liggande onde anden)]:
ångesttillstånd under insomnandet 1. i sömnen med
känslan av att bröstet sammantryckes av
något djur 1. ond ande; syn. nattmara. Jfr
succuba, oneirodyni.
I’ncjus, -u’dis (/.): städet, ett av de små
hörselbenen. Syn. a’mbos.
In|cyklofori’: se cyklofori.
ndandionderivat: koagulationshämmande.
In j determini’sm (/. -us, -i av in-, neg. +
determinate, begränsa): viljefrihet. Jfr
determinism.
Fndjex, -icis (/.): 1. pekfinger; 2. förteckning,
register, måttstock, statistiskt relationstal.
Indica’biljis, -e (/.): påvisbar.
Indica’tjus, -a, -um (/.): angiven.
Indicerat: se under indikation.
In|different: likgiltig, neutral, ej utpräglad.
I-a bad: vattenbad, som kännas varken kalla
eller varma, 33—34° C (34,8—36,4° enl.
Wi c k). 7. elektro’d: stor e., bjudande ringa
strömtäthet, så att ingen särsk. verkan
inträder. Motsats retningselektrod. 7. gas: g.
som icke är direkt skadlig, men ej förmår
underhålla livet, t.ex. kvävgas. I-a medel:
medel utan specifik verkan. I-a termer: se
akratotermer. — Indifferenspunkt:
gränspunkt; punkt vid vilken ingen verkan sker.
In j digestion, (/. -dige’st|io, -io’nis av in-, neg.
-f- dis, isär -j- ge’rere, bära): lätt rubbning
av matsmältningen.
Indigoblått, indigo: bildas jämte glykos vid
sönderdelning av en glykosid, indikan,
som förekommer i Indigofera-arter.
xxx xxk
CieHioN202, CeHZ >C:C< >CeH,
\nh/ \NH/
Liksom de flesta andra färgämnen,
auri-ner, ftaleiner, rosaniliner m.fl. reduceras
indigoblått lätt under upptagande av 2
atomer väte till en färglös förening,
indigo-vitt, som lätt oxideras i luften tillbaka till
indigoblått.
Indigokarminmetoden: för undersökning av
nj urf unktionen.
Indigovitt: (kyp) C10H12N2O2, se indigoblått.
Indiguri’: syn. indikanuri.
Indika’n, (/. Indica’nlum -i): en glykosid i in-
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
