Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Narkotika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Narkotika
376
Navel
sfinkterförlamning, respirationen avbrytes
osv.
NarkoHk|a, sing, -um, (/. Narco’tic! a, sing.
-um av g. na’rke, bedövning): bedövande och
sömngivande medel med upphävande av
reflexerna genom förlamning av
nervcentra. Syn. hypnotika. Narkotise’ra. Narkoti’n,
(/. Narcoti’n|um, -i): opiumalkaloid; syn.
narkosi’n, föga giftigt. Narkotism, (/.
Nar-coti’smjus, -i): se narkomani.
Nasal (/. -is, -e av na’sus, näsa): som hör till
näsan. Nasa’lljud: näsljud. Nasa’la
reflexneuroser: neurotiska tillstånd på grund av
hyperestesi hos näsans slemhinna.
Nasa’-I|ia, sing, -e (/.): nysmedel.
Na’si I on, -i (/. av na’sus) (antrop.):
korsnings-punkten av sutu’ra nasofronta’lis och
me-dianplanet.
Naso- (av /. na’sus): näsa-, -antra’ljis, -e (/. av
g. a’ntron, håla): hörande till näsan och
käkhålan, -antri’t (/. -is, -idis): infl. i näsa
och käkhåla. -faryngea’1, (/. -pharyngeal!is,
-e av g. pha’rynx, svalg): hörande till näsa
o. svalg (nasofarynx). -faryngi’t, (/.
-pharyn-gi’tjis, -idis): inflammation i nasofarynx.
-fa’rynx, (/. ’-phary|nx, ’-ngis):
hålighe-ten bakom näshålorna ovanför gommen.
Syn. epifarynx, rinofarynx. Jfr farynx.
-fa-rynxfibro’m: från basis cranii utgående hårt
fibrom i nasofarynx med benägenhet för
stark tillväxt, -farynxpolyp: från
nasofa-rynxslemhinnan utgående ödematös
bildning (slemhinnepolyp). Syn.
nasofaryngea’1-polyp. -labial|fåran, -vecket: fåran, vecket,
från näsvinkeln till yttre munvinkeln. Syn.
sulcus nasolabialis. -lakrimal, (/.
-lacrima’-l|is, -e av I. la’crima, tår): som hör till näsa
o. tårapparat. -palati’n|us, -a, -um (/.): som
tillhör näsa och gom, t.ex. ne’rvus
nasopa-lati’nus. ’-pharynx: se -farynx. -septi’t (/. -is,
-idis av sae’ptum, skiljevägg): infl. i
nässep-tum. -sinui’t (/. -is, -idis av si’nus, bukt): infl.
i näsans bihålor. -skop (av g. skope’o,
betrakta): instrument med elektrisk
belysningsanordning för undersökning av näshålorna.
Nastin: vaxartad produkt ur en vid lepra
parasiterande streptotrixart (ej
leprabacil-len); uppges vara verksam mot lepra.
Na’s|us, -i (/.): näsan.
Na’t|es, sing, -is, -is (/.): sätet, "klinkorna".
Syn. clu’nes.
Nati- (av /. na’tis): bakdel-, -cefali’, (/.
-ce-phalji’a, -Vae av g. kephale’, huvud): huvud,
som genom en fördjupning mellan tu’bera
parietalia (insänkta sutu’ræ coronalis och
sagittalis)fàrettsätesliknande utseende. Syn.
caput natifo’rme. -fo’rmjis, -e (/. av fo’rma,
form): sätesliknande. Caput natifo’rme (se
detta ord).
Natikefali’: se naticefali.
Nati’v (av /. nati’vus, frisk, naturlig):
medfödd, naturlig, ursprunglig. Nati’va ämnen:
ämnen, vilka man kan extrahera ur
vävnader med vatten 1. förtunnade saltlösningar
och som sålunda antagligen befinna sig i
samma tillstånd i den levande vävnaden.
Nati’vpreparat: friskt, ofärgat p.
Nativite’t, (/. Nati’vit|as, -a’tis, födelse):
antalet levande födda beräknat på 1,000
innevånare under ett år. -s[underskott,
-s|överskott: under- resp. överskott i fråga om
antalet levande födda och döda inom loppet av
ett år på 1,000 innevånare.
Na’trium: ett av grundämnena, kem. tecken
Na. Na’trii acetylarsanVlicum: arsacetin; n.
arsani’licum: atoxyl; n. bicarbo’nas:
natriumbikarbonat, "bikarbonat"; n. bo’ras:
borax; n. chlo’ridum: koksalt; n.
hydro’xi-dum: natriumhydroxid; n. cacody’licum:
natriumdimetylmetaarsenat, arsykodyl; n.
sulfas depura’tus: glaubersalt.
Natriumdioktylsulfosuccinat, (/. Natrii
dioc-tylsulfosuccinas): mjukgörande och
volym-ökande; medel mot obstipation.
Natriumfluorid: anthelmintikum.
Natron|lut: natriumoxid (NasO) 1
natrium-hydroxid (Na • OH) löst i vatten.
Natt-blindhet: se hemeralopi’. -ma’ra: se
i’n-cubus, oneirodyni, su’ccuba. -skräck: pavor
nocturnus, skräckfyllt uppfarande ur
sömnen o. skrikande i omtöcknat tillstånd, mest
hos yngre o. nervösa barn. Syn. a’ngor
noc-tu’rnus, pa’vor noct. -svett: vanligen, vid
framskriden lungtuberkulos, i samband med
feberfall mot morgonen inträdande
svettning på natten, -synthet: se nyktalopi. Syn.
dagblindhet. Motsatsen dagsynthet,
hemeralopi. -vandrande: se somnambulism,
-vä-teri: enure’sis noctu’rna, sängväteri.
Naturläkekonst: gängse beteckning för en
fysikalisk dietetisk terapi, särskilt om den
utövas av icke-läkare och med undvikande
av varje behandling med vanliga läkemedel
1. operativa ingrepp. Jfr fysikaliska
läkemetoder, fysiatrik, fysiurgi.
Na’t[us, -a, -um (/.): född.
Nau|pati’, (/. -path | i’a, -i’ae av g. naus, skepp
+ pa’thos, lidande): sjösjuka. Syn. morbus
nau’ticus, na’usea mari’na. Jfr kinetoser.
Na’useja, -ae (/. av g. nausi’e, sjösjuka):
kväfningskänsla. N. gravidarum:
morgonkvälj-ningar o. -kräkningar hos havande N.
marV-na: sjösjuka. Nauseo’s|a, sing, -um (/.):
läkemedel, som väcka nausea.
Navel (/. umbili’cus): det indragna ärret efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
