Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P, Ph - Passio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Passio
430
Patofili
Pa’ssjio, -io’nis (/.): lidande, t.ex. P. ili’aca:
se ileus.
Passiva nutritionsrubbningar: syn.
degenera-tiva cellulära processer. P. rörelser: med
frätmmande hjälp utan patientens aktiva
medverkan utförda rörelser. P-t sängläge:
de lägen en svårt sjuk i följd av tyngdlagen
resp. tröghet intager utan förmåga att ändra
densamma.
Pa’st|a, -ae (/.): deg, salva av degs konsistens.
P. dentifri’cia: tandpasta. P. zi’nci salicyla’ta
(Lassar): zinkpasta med salisylsyra. P.
zi’nci (Unna): Unna’s zinkpasta. P.
zi’nci suljura’ta: Unna’s zinksvavelpasta.
Pasteur, Louis: fransk kemist,
bakterio-logiens nyskapare. Död 1895.
Pasteure’lla pe’stis: pestbakterien. P.
tulare’n-sis: tularemins smittämne. Jfr
pasteurello-ser.
Pasteurello’ser: smittsamma sjukdomar
(bu-bonpest hos människa och hemorragiska
septikemier hos djur), orsakade av s.k.
gördelbakterier (Pasteure’llæ), korta
stavformi-ga b. med bipolar anilinfärgning.
Pasteurisera, Pasteurisering: kort
upphettning av flytande födoämnen till + 60° C. 1.
mer, för att förhindra jäsning. P-a mjölk:
1. högpasteurisering: mjölken upphettas
kort stund till omkring 80—85° C.; 2.
lång-pasteurisering: mjölken upphettas 20—30
minuter till 61—63° C. och avkyles sedan
raskt. Tuberkel- och tyfusbaciller dödas och
smaken försämras obetydligt. —
Pasteurpi-petter: i långa fina, tülsmälta spetsar
utdragna (steriliserade) glasrör med
bomullspropp i öppna ändan.
Pasteur’s skyddsympning: ympning medelst
försvagat virus, särskilt mot hundgalenskap
med torkat virus från kanin.
Pasti’11 (/. -us, gen. och pl. -i):
läkemedelsberedning i tablettform avsedd att långsamt
smälta i munnen; syn. oriblett. Jfr trochisci.
Pastös (av g. pasta’, deg): degig.
Pate’ll I a, -ae (l): knäskålen. P. alta: högt
stående patella. Anses kunna vara orsak
till recidiverande patellarluxationer. P.
bi-parti’ta: avklyvning av knäskålens laterala,
övre hörn, som står i bindvävsförbindelse
med knäskålen i övrigt,
Patellar-dans: tillbakafjädring av patella, då
den vid utgjutning i knäleden tryckts bakåt
mot benet, ’-is, -e (/.): hörande till
knäskålen. -klo’nus: om patella fattas med
handen och med ett ryck föres nedåt och
fasthålles, uppkommer vid förhöjd retbarhet i
nervsystemet kloniska ryckningar i m.
quadriceps, -reflex: vid slag på ligame’ntum
pate’llæ, då benet hänger slappt böjt i knä-
leden, utlöses vid ostörd reflexförbindelse
kontraktion av m. quadriceps, varigenom
underbenet hastigt pendlar framåt.
Patell I ektomi’, (l. -ectom|i’a, -i’ae av g.
ektome’, utskärning): operativt avlägsnande
av knäskålen.
Pa’tens (l): öppen.
Patentmedicin: patenterad medicin, vars
sammansättning hemlighålles;
humbugsmedicin.
Pa’t|er, -ris (l. av g. pate’r): fader.
Pat- (I. Path- av g. pa’thos): lidande-, -ergasi’,
(/. -ergasji’a, -i’ae av g. e’rgon, arbete):
dålig mental anpassning i förening med
organiska kroppsliga förändringar 1. stora
funktionella störningar, -ergi’, (/. -erg | i’a, -i’ae
av g. e’rgon, verk; ene’rgeia, verksamhet):
1. ovanligt kraftig reaktion på ett allergen,
varvid individen blir känslig ej blott för
den specifika substansen utan även för and*
ra (hyperergi); 2. subnormal reaktion för
ett allergen (hypoergi).
Paternite’t (av I. pa’ter, fader): egenskapen
att vara fader, faderskap.
Pater-noster-bönan: jequiritybönan. Se Abrus
præcatorius.
-pati’, (/. -path I i’a, -i’ae), -patisk (av g.
pa’thos): suffix i betydelsen lidande, t.ex.
neu-ropati, neuropatisk.
Pat|odonti’, (/. Path lodont| i’a, -i’ae av g.
pa’thos, lidande + odou’s, tand): den del
av odontologin, som handlar om tändernas
sjukdomar.
Pato- (/. Patho- av g. pa’thos): lidande-, -fili’,
(/. -phil|i’a, -i’ae av g. phile’o, älska):
tillstånd, vari patienten anpassar sig och sitt
liv till en viss kronisk sjukdom, -fobi’, (/.
-phob|i’a, -i’ae av g. pho’bos, fruktan):
sjuklig fruktan för sjkd. -fore’s, (/. -phore’sjis,
-is av g. phore’o, bära): överförandet av en
sjkd. -fysiologi’, (/. -physio!og|i’a, -i’ae av g.
phy’sis, natur + lo’gos, lära): läran om
livsfunktionerna under sjukdom, -gene’s, (/.
-ge’nesjis, -is av g. genna’o, alstra):
uppkomst och utveckling av en sjukdom,
förhållandet mellan orsak och verkan.
Pato-ge’n. -gno’m(o’n)isk, -gno’stisk (av g.
gno-moniko’s, insiktsfull): för viss sjukdom
avgörande karakteristiska symptom; negativt
p.: symptom, som avgjort utesluta viss
sjukdomsdiagnos. -klisi’, (/. ’-clis|is, -is av g.
kli’-sis, böjelse): benägenhet hos vissa
kroppsen-heter att insjukna isolerat; specifik affinitet
hos vissa gifter till vissa organsystem, -logi’,
(/. -logji’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
vetenskapen om sjukdomarna. Jfr cellular-,
humoral-, solidarpatologi, nosologi. Patolo’gisk,
(/. Patholo’gic I us, -a, -um): sjuklig. P. ana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
