Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Radioaktiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radioaktiv
486
Radon
sensibla nervrötterna få trådar från ett
flertal olika perifera nerver, vilka dock för
var rot komma från bandformiga zoner
(radikulära zoner) å huden. Jfr autonoma
nervsystemet, Head. R. neuralgi’: n. som
utlöses från de bakre nervrötterna:
rot-neuralgi. R-a sensibilitetsrubbningar: s. i
området för den radikulära innervationen.
Radio-aktiv (av I. ra’dius, stråle + acti’vus,
verksam): genom strålning verkande. Hit
höra ett 40-tal ämnen (fallande inom uran-,
radium-, to’rium- och akti’niumserien),
vilka beständigt avgiva strålande energi, varvid
de kunna göra luft och andra gaser ledande
för elektricitet, framkalla fluorescens och
påverka den fotografiska plåten. Man
skiljer mellan ß-, y- (alpha-, beta-, gamma-)
strålar (se dessa), varjämte slutligen avges en
gas, radiumemanationen.— Radioaktiva
isotoper: naturliga 1. konstgjorda; utsända a-,
men mest ß- o. ^-strålar; användas i
efterforskningen av vissa ("märkta") ämnens
omsättning i kroppen o. i strålningsterapin.
Jfr isotoper. R. källor 1. vatten innehålla
löst radiumemanation, härstammande från
radiumhaltiga mineral. Jfr radon.
Radioaktivitet. -dermati’t (/. -is, -idis av g. de’rma,
hud): dermatit efter radium- 1.
röntgenstrålning (hos läkare o. sjuksköterskor, som
syssla med dessa strålar), -fluor, 18F,
radioaktivt fluor för uppspårande av
skelett-metastaser (vid tveksamt röntgenfynd),
-fosfor, 82P, radioaktivt fosfor som fått
användning som terapeutikum vid
polycyte-mi’. -jod, 181J, radioaktivt jod som fått
användning som spårelement samt som
terapeutikum vid hyperthyroidism och
thy-reoideacancer.
Radi|odonti, (1. -odontji’a, -i’ae av ra’dius,
stråle -f- g. odou’s, tand): röntgenologisk
undersökning av tandalveoler och -rötter.
Radio I emanation, Radium|emanation (av /.
ra’dius, stråle -f- emana’re, flyta ut): en
tung gasformig radioaktiv
sönderfallsprodukt av radiumatomen; se radon.
Radio- (av /. ra’dius): stråle-, -fobi’, (/.
-pho-b|i’a, -i’ae av g. pho’bos, ängslan): sjuklig
ängslan för röntgenskador, -ge’n, (/. ’-genes
av g. genna’o, alstra): som orsakas av
radium 1. röntgenbestrålning, i vatten löst
radiumemanation. -grafi’, (/. -graph I i’a, -i’ae
av g. gra’pho, skriva): se röntgenografi.
-gra’m: syn. röntgenbild, -kanon: apparat
för djupbehandling av svulster med hjälp av
större radiummängder, vilka gnm kraftig
filtrering o. större avstånd från huden
praktiskt taget endast verka gnm de
djupträngande hårda y-strålarna. -karpa’lleden: leden
mellan radius och de tre första
karpalbe-nen, handleden, -kobolt: radioaktiv
koboltisotop utsändande ß o. y-strålar. Jfr kobolt,
-logi’, (I. -log I i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
läran om röntgenstrålarna och deras
användning. Syn. röntgenologi. Radiolog:
läkare, som sysslar med röntgendiagnostik
samt radium- och röntgenbehandling,
-me-ter (av g. me’tron, mått): instrument att
mäta styrkan hos strålande energier, -skopi’,
(/. -scop|i’a, -i’ae av g. skope’o, betrakta):
se röntgengenomlysning. -spirometri (av l.
spira’re, andas -f g- me’tron, mått):
lungfunktionsundersökning med hjälp av
radioaktiva isotoper (vanligen 133Xenon).
-strontium, ^Sr: radioaktivt strontium
användes för uppspårande av
skelettmetastaser (vid tveksamt röntgenfynd), -terapi’, (/.
-therap|i’a, -i’ae av g. therapei’a):
sammanfattande benämning för behandling av
sjukdomar med radium (radiumterapi) och
röntgen (röntgenterapi). Radioterapeu’t.
Jfr strålbehandling, strålningsterapi, -tomi’,
(/. -tom I i’a, -i’ae av g. tome’, snitt):
rönt-genografisk metod för fotografering av
bestämda kroppslager med uteslutande av
andra. Syn. röntgenskiktupptagning. -to’r:
glödgad toriumoxid, gives som
kontrastmedel vid röntgenundersökningar av
diges-tionskanalen.
Radi[um, -i (/.): det av Pierre och Marié
Curie 1898 i uranhaltigt pechblende från
Joachimsthal i Böhmen upptäckta
kemiska elementet med radioaktiv verkan. Vid
bearbetning av ett ton pechblende erhålles
blott 0,1—0,2 gram radium; bildas ur
jo-nium o. övergår under alfa- o.
gammastrål-ning (o. sekundär bestrålning) till radon,
-behandling: syn. radioterapi, -emanation:
se radioemanation, radon.
Ra’di[us, -i (l. stråle): underarmens strålben,
-fraktur: brott å strålbenet, ett av de
vanligaste armbrotten, -reflex: se radialisreflex.
Ra’d[ix, -i’cis (l.): rot. — 1. (anat.) t.ex. om
tand-, nerv- och tarmkäxets rötter. R.
de’n-tis: tandroten. R. mesente’rii (R. mesoste’nii,
INA): tunntarmsmesenteriets
vidfästnings-plats å bakre bukväggen. R. u’nguis:
nagelroten. R. ventralis [R. ante’rior (nervö’rum
spina’Hum), BNA]: främre (motoriska)
roten till en n. spinalis; se nn. spinales. — 2.
(farm.) om växtrötter. R. althe’ce: altearot;
r. gentia’næ: gentianarot; r. glycyrrhi’zæ:
lakritsrot; r. ipecacua’nhse: käkrot; r.
rata’n-hiæ: rata’niarot; r. sarsaparVllæ:
sarsaparill-rot; r. se’negce: se negarot.
Rado’n: radioaktivt grundämne (Rn)
tillhörande ädelgaserna; uppstår direkt ur ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
