- Project Runeberg -  Medicinsk terminologi /
525

(1971) [MARC] Author: Acke Renander - Tema: Medicine, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sinus coronarius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sinus coronarius

525

Sittbenet

lens insida. (S. circula’ris Riedleyi): båda
sinus cavernosi förbindas gnm sinus
inter-cavernosi, varigenom en ring uppstår, med
nämnda namn. S. corona’rius: den stora
tvärvenen på hjärtats baksida mellan
förmaks» och kammardel, upptar de flesta av
venæ cordis och mynnar i högra förmaket.
(S. ethmoide’i, INA): cellulæ ethmoidales.
S. frontalis: pannbenets håla. S.
intercaver-no’si (S. int. ante’rior och posterior, BNA):
tvärgående förbindelser, en främre och en
bakre, mellan båda sidornas sinus
cavernosi. (S. marginales): se sinus occipitalis. S.
margina’lis place’ntæ: randsi’nus; se
Meckel’s blodledare. S. maxilla’ris:
överkäkshålan. Syn. Highmore’s hålrum. (S.
Mor-gagni): 1. sidofickorna i struphuvudet,
ventriculi laryngis; 2. s. ana’les; 3.
utri’cu-lus prosta’ticus. S. occipitalis: mestadels
oparig sinus från confluens sinuum
(tor-cular Herophili) i falx cerebelli, delar sig
framåt foramen magnum i två skänklar,
sinus marginales, som tömma sig i var sin
sidas bulbus venæ jugula’ris supe’rior. S.
petro’sus infe’rior o. supe’rior: blodledarna i
klippbenets dura, utefter nedre och övre
randen. (S. pleuræ): reseessus pleura’lis. S.
prosta’ticus: den bilaterala recess mellan
colliculus seminalis och uretralväggen, vari
ductuli prostatici mynna. S. re’ctus:
blodsi-nus i tentorium från sinus sagittalis
inferior rätt bakåt till co’nfluens sinuum. S.
sagitta’lis infe’rior och supe’rior: den undre
och den övre långa blodledaren i hårda
hjärnhinnans skära, falx. S. sigmoi’des:
sista delen av sinus transversus, där denna
böjer sig om i sulcus si’nus sigmoide’i till
bulbus venæ jugularis supe’rior. S.
sphenoida’-lis: kilbenshålan. S. sphenoparieta’les:
pariga sinus under vardera lilla kilbensvingen,
tömma sig i sinus caverno’sus. S. ta’rsi:
transversellt gående kanal mellan talus och
calca’neus. S. transve’rsus: den blodledare
i hårda hjärnhinnan, som samlar övriga
sinus och för venströmmen till vena
jugularis. S. urogenita’lis: den hos embryot
gemensamma kanal, som upptager müllerska
och wolffska gångarna. (S. Valsalvæ):
sinus aortæ resp. s. trunci pulmona’lis. S.
val-vula’rum: vid venklaffarna äro venerna i
valvelfickorna lätt vidgade. S. venæ po’rtse:
vid portavenens inträde i leverporten
bildad utvidgning före delningen i de två
stammarna till vardera leverloben. S. vena’rum
cava’rum: hålvenssinus. S. veno’sus
sele’-ræ: ringformigt venöst kärl i skleran vid
övergången till kornea. S. ventri’culi: den
utbuktande, nedanför korpus liggande och

ventrikelfundus (fornix) motsatta delen av
ventrikelns kaudala parti (pars angularis.)

Sinus-arytmi’: oregelbunden hjärtverksamhet
på grund av oregelbunden retningsbildning
i sinusknuten. -flebi’t (av g. phlebs, ven):
infl. i hårda hjärnhinnans blodsinus. -i’t (l.
-is, -idis): en språkligt oriktig form, som ej
bör användas. Se sinuit. -karotissynkope:
från sinus caroticus utlösta i olika former
uppträdande synkopen (vagal typ,
depres-sortyp, cerebral typ). Kunna reproduceras
gnm tryck på ena 1. andra sidans
karotis-sinus. Jfr synkope (vasovagalt).

Sinus-katarr: se sinuit. -knuten: muskelknut
i hjärnmuskelns his ska system, belägen i
vinkeln mellan högra hjärtförmaket och
övre hålvenen, vena cava superior,
"ka’va-tratten"; utsändande trådar till h.
förmaket o. övre hålvenen. Syn. no’dus
sinoauri-cula’ris co’rdis. Kallas ofta Keith’s 1.
Keith-Flack’s knut. Sinusknutan anger
automatiskt den normala hj ärtrytmikens
frekvens. Den sänder sina impulser till
förmaken och vidare genom den s.k.
Tawa-ras knuta till kammarmuskulaturen. Om
avbrott i retningsledning uppstår får
kammaren arbeta efter egen rytmik (med
betydligt förlångsammad frekvens), -nerven:
en gren från glossopharyngeus till Sinus
caroticus (Hering’s nerv). Leder
nervimpulser från den vidgade och förtunnade
delen av delningstället carotis externa och
interna och intillliggande glomus caroticum
till glossopharyngeus och ingår sålunda i
det invecklade system som reglerar
blodtrycket.

Sinus-punktion: instick i sinus sagittalis
superior hos spädbarn för blodprov och
intra-sinuös injektion, -trombo’s: blodpropp i
den hårda hjärnhinnans blodsinus.

Sire’nbildning, Sirenomeli’: se symmeli,
sym-podi, sympus.

Sito- (av g. si’tos): föda-, -fobi’, (/. -phob|i’a,

-i’ae av g. pho’bos, fruktan): ängslan för att
äta, sinnessjukas vägran mottaga föda.
-lo-gi’, (I. -log I i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
födoämneslära. -mani’, (/. -man | i’a, -i’ae av g.
mani’a, galenskap): sjuklig matlust.

Sitosterol: ur växtriket hämtat ämne med
användning som kolesterols änkande medel
i vissa sjkd.

Sitt-benet: os ischii; undre i sittställning mot
underlaget stödjande delen av bäckenet
(sittknölsområdet). -höjd (antrop.) vertikala
avståndet mellan hjässan och sittytan vid
sittande ställning, -knölen: den
framspringande del av sittbenet, på vilken man sitter,
tu’ber ischia’dicum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medterm/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free