Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uridros ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uridros
602
Urinorganen
lungsjukdomar). Jfr trumpinnefingrar,
os-téoarthropatie hypertrophiante.
Ur|(h)idro’s (/. -is, -is av g. ou’ron, urin -f
hidro’s, svett): urinhaltig svettning ss. vid
uremi.
Urica’s: se urikas.
Uricemi’: se urikacidemi’.
U’ric|us, -a, -um (/.): som har med urinsyra
att skaffa.
Uridro’s(is): syn. urhidros.
Urik|acid- (/. Uric | acid- av g. ou’ron, urin +
/. a’cidus, sur): urinsyra-, -emi’, (/. -æm j i’a,
-i’ae av g. hai’ma, blod): ökad urinsyrehalt
hos blodet. Se uridros. -ini’, (/. -ur | i’a, -i’ae
av g. ou’ron, urin): ökad urinsyrehalt i
urinen.
Urika’s: urinsyreklyvande enzym.
Uriko- (/. Urico- av g. ou’ron): urinsyra-.
-Iy’s, (/. Mys I is, -is av g. ly’o, lösa):
sönderdelning av urinsyra genom bakterier o.
urinsyreklyvande enzym. Urikoly’tisk.
-me’-ter (av g. me’tron, mått): graderad
glascylinder för approximativ bestämning av
urinsyremängden i urin, medelst kolsvavla och
jodkalium, -poe’s (/. -is, -is av g. poie’o,
göra): bildandet av urinsyra i kroppen. Jfr
urikolys.
Uri’n|a, -ae (/. av g. ou’ron): urin. U.
crue’rita: blodig urin. U. spa’stica: efter
epileptiska, hysteriska anfall m.m. avgående stora
mängder blek urin av låg specifik vikt.
Urin-abscess: abscess, som uppstår genom
urins inträngande i vävnader. Jfr
-infiltration. -acidometer: instrument för
bestämmande av Ph i urinen.
Urina’I, Urineau’ (/.): uringlas, särskilt en
vid livgördel fästad behållare för urins
upphämtande. Syn. urodo’chmium. Urina’I (/.
-is, -e): som hör till urinen.
Urinantise’ptika: medel för att desinfektera
urinen inom kroppen.
Urina’rjius, -ia, -ium (/.): hörande till
urinen.
Urinblåse-halsen: nedersta delen av
urinblåsan. -katarr: cystit. -neuralgi’; -neuro’s:
retningstillstånd utan organförändringar i
blåshalsen särskilt i dess slutningsmuskel och
därav vållade täta trängningar. Syn.
cyst-algi. -sten: se blåssten.
Urin-cylindrar: i urinen vid njurinfl. och
även kort efter kraftiga
kroppsansträngningar befintliga mikroskopiska cylindriska
bildningar från nj ur kanalerna. Hyali’na
cylindrar: homogena glasiga liksom de
starkare glänsande vax-c.; korniga c. besatta med
finare 1. grövre korn; blodkropps-, fett- och
epltel-c.: av blodkroppar resp. fettdroppar,
resp. epitelceller bestående c. Dessutom fin-
nas också cylindroi’der, även kallade
slemcylindrar. Jfr pseudocylindrar.
Urin-drivande medel: diure’tika, urago’ga.
-feber: urosepsis, -filament: se uretraltrådar.
-fistel: fistel mellan urinvägarna och andra
organ 1. huden varigenom urin tömmer sig.
-flegmo’ne: från skadade urinorgan
utgående f. Jfr urosepsis, -färgämnen: de
färgämnen, som betinga (den normala) urinens
färg, särskilt urobilin, vidare urokrom,
uro-erytrin, urorosein, indikan m.fl.
-förgiftning: jfr uremi, urosepsis.
Urin-glas: flaskformiga glasbehållare för
uppsamlande av urin hos sängliggande. Jfr
urinal, -infiltration: utträde i omgivande
vävnader av urin efter skada å urinvägarna,
-jäsning: låter man sur urin stå, så ökar
stundom under inverkan av bakterier
acidi-teten (sur †.); vid längre stående och vid
blåskatarr redan i blåsan sönderdelas
urinämnet genom bakterier i ammoniak och
kolsyra (alkalisk 1. ammoniakalisk /.).
-ka-naler: fina kanaler i njurarna, som leda
urinen från de malpighiska kropparna till
njurbäckenet. Syn. tu’buli rena’les.
Urin I ledare: se uretär.
Urino-: se uro-.
Urin-organen: benämning på njurar och
urinvägar. Syn. uropoetiska organen,
-sediment: de sedim enter ande fasta
beståndsdelarna i urinen ss. celler, cylindrar,
blodkroppar 1. ev. först efter urinerandet
utkristalliserade salter, -stenar, -vägsstenar:
huvudsakligen av utfällda syror och salter
(urinsyra, urater, fosfater, kalk osv.)
bestående konkrement av varierande storlek. Jfr
blåssten, nefrolitiasis. -stämma: tillstånd
(av oftast smärtsam natur), då urinen ej
kan avgå. Syn. ischuri, paruri, rete’ntio
uri’næ. -syra: varest i purin tre
CH-grup-per ersatts mecl tre CO-grupper
O
II
/C\
H-N Cv
I ll>=o
o—c o/
\N/
H
Två av de vid kväve bundna väteatomerna
kunna ersättas av positiva radikaler och
föreningen därför tvåbasisk syra. Salterna
kallas urater. -syrecylindrar: se
pseudocy-lindrar. Jfr G ar rod’s trådprov.
-syre-diates: konstitutions anomali karakteriserad
av rubbningar i urinsyre- resp.
purinämnes-omsättningen; leder ofta till gikt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
