Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X - X. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X
628
Xerocheili
X
X.: beteckning för kienböcks-enhet
X 19.: se Weil-Felix’ reaktion.
Xantela’sm, (/. Xanthela’sm | a, -atis av g.
xantho’s, gul 4- e’lasma, platta):
lieformiga, kolesterinhaltiga, skarpt begränsade,
upphöjda, gula fläckar (x. pla’num) 1. små
gula knutor (x. tubero’sum). Syn. xantom.
Vanligast på ögonlocken och i ansiktet: x.
palpebrarum och x. facie’i, särskilt hos
äldre personer: x. seni’le och hos diabetici: x.
diabeticorum. Jfr xantomatos.
Xantemi’, (/. Xanthæmji’a, -i’ae av g.
xantho’s, gul + hai’ma, biod): närvaro av gult
färgämne (t.ex. karotin) i blodet, varigenom
detta ser gulaktigt ut.
Xanthochromia: se xantokromi.
Xanti’n, (/. Xanthi’njurn, -i): dioxipurin
OH
n c-n,
! II \
i I! /
oh • c c-n’
Förekommer i kött, levern, pankreas, guano
etc. Modersubstans till teobromin och
koffein. -baser: 1. purinbaser. 2. i trängre
bemärkelse nukleinbaser. -oxidas; ett enzym
som erfordras för de två sista
enzymstegen i urinsyrebildningen. En partiell
hämning av xantinoxidas blir följaktligen
att en mindre mängd urinsyra utsöndras
än tidigare, men att utsöndringen av xantin
och hypoxantin ökar i motsvarande grad.
Bildningen av urinsyra går genom påverkan
av xantinoxidas över hypoxantin och xantin.
Genom en sådan hämning minskar
konkre-mentbildningen, emedan såväl hypoxantin
som xantin äro väsentligt lättlösligare än
urinsyra, -stenar: urinkonkrement,
bestående av nästan rent xantin. -ori’, (/. -ur|ia,
-i’ae av g. ou’ron, urin): ökad utsöndring
av xantin i urin.
Xanto- (/. Xantho- av g. xantho’s): gul-.
i -cillin (/. -um, -I): antibiotikum; medel för
lokalbehandling av sjukdomar i munhåla
och svalg, -cyamopsi’, (/. -cyanopsji’a, -i’ae
av g. ky’anos, blå -f- o’psis, syn): förmåga
skilja mellan gult och blått, men ej mellan
grönt och rött. -dermi’, (/. -derm i’a, -i’ae
av g. de’rma, hud): ockergul hudfärg vid
xantom utan samtidig ikterus. -kroml’, (l.
-chromji’a, -i’ae av g. chro’ma, färg):
gulfärgning. T.ex. av lumbalvätskan genom
blodtillblandning. ’-m (/. -a, -atis): se
xan-telasm. -mato’s (l. -is, -is): utbredd x
an-tombildning. Syn. cholestero’sis cu’tis.
-proteinreaktion:! gulfärgning (gnm
uppkomsten av xantoprotein) av äggvita vid
tillsats av salpetersyra (i överskott och
uppvärmning).
Xant- (/. Xanth- av g. xantho’s): gul-, -opsi’,
(/. -ops j i’a, -i’ae av g. o’psis, syn): tillstånd,
då alla föremål synas gula t.ex. vid gulsot,
santonin- o. pikrinsyreförgiftning. -o’s (/. -is,
-is): gul missfärgning genom lipoida
sönderfallsprodukter, t.ex. vid diabetes,
tuberkulos. -yda’s: ferment, som oxiderar
nuk-leinsyra till urinsyra.
X-ben: genu valgum, bagarben, koben.
Xeno- (av g. xe’nos): främmande-, -fobi’, (/.
-phobji’a, -i’ae av g. pho’bos, fruktan):
fruktan för främlingar, -foni’, (/. -phon|i’a, -i’ae
av g. phone’, stämma): förändring av accent
och intonation i en persons tal. -ftalmi’, (/.
-phthalm|i’a, -i’ae av g. ophthalmo’s, öga):
traumatisk konjunktivit. -log: stammande
från en genetiskt långt avlägsen art. -meni’,
(I. -menI i’a, -i’ae av g. men, månad):
vikarierande menstruation.
Xenorexi’, (/. Xenorexji’a, -i’ae av g. xe’nos,
främmande 4- o’rexis, aptit): avsiktligt
nedsväljande av främmande föremål, såsom
nålar, skedar etc.
Xerasi’, (l. Xeras i’a, -i’ae av g. xero’s, torr):
1. hårsjukdom, varvid håret blir torrt och
skört samt slutar att växa; 2. enkel torr 1.
atrofisk rinit hos tuberkulösa, bredvid äkta
tuberkulösa förändringar.
Xero- (av g. xero’s): torr-, -cheili’, (/.
-chei-l|i’a, -i’ae av g. chei’los, läpp): torrhet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
