Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidigt nästa morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och i det öfversta fältet låg den helige
kungens lik utsträckt, medan präster och munkar
sysslade omkring det.[1]
Och nu hade broder Olav varit med
om att mörda kungen, mörda allt som yar
rent och heligt! Fanns det förlåtelse för
hvad han hade gjort? Han hade brutit sitt
munklöfte, han hade hängifvit sig till
jordisk älskog, han som vigt sig till den
himmelska, han hade varit borta hela natten
från klostret. Hur skulle han kunna se
Petrus de Dacia i ögonen mera! Att
djäfvulen kunde få slik makt öfver
människornas barn, att han fullständigt kunde utplåna
förmaningar, löften, böner, psalmer och
kyrkklockor ur människornas sinnen! Om
han brukade hundra gissel, om han fastade
till döds, om han bar tagelskjorta och bälte
med järnpiggar hela sitt lif, skulle det
alltsammans icke förslå att utplåna hans svåra
synd. Var det icke, som om den helige
konungen på altaret lyfte sin yxa för att
hugga ned honom, usle mask, ömklige
löftesbrytare och menedare, som han var. Var
det icke, som om de stirrade föraktfullt på
honom, alla biskoparna och kungarna, hvilka
tittade fram bakom pelarkapitälen, och som
om djäflarna med grinande skratt räckte ut
tungan åt honom? Och det värsta var —
han kunde icke ångra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
