Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke skulle se ut som bestickelse.
Ölkannorna vandrade flitigt omkring och likaså
träbrickorna med saltad fisk. De två
försmådda kandidaterna höllo tal, hvari de
smorde bönderna om munnen, så godt de
kunde; men Söfren berättade historier och
sjöng visor, så att bönderna lågo dubbla
på bänkarna af skratt.
Då afbröts gillet af, att prästfrun
plötsligt trädde in. Hon var hög och allvarlig.
Hon liknade en altarstake, klädd i svart.
Ansiktet var blekt och rynkigt, men hon
höll sig rak och värdig.
Hon måtte en gång ha varit ovanligt
vacker. Öfver ögonen lågo ännu tjocka,
svarta bryn, med några grå stänk i, och
när hon plötsligt slog upp ögonlocken —
hon gick med ögonen nedslagna — möttes
man af ett par mörka, outgrundliga ögon,
som liksom stirrade på en från ett aflägset
djup. Intet under då, att Margrete
Pedersdotter hade rykte om sig att öfva trolldom.
Man sade, att hon fått sin sista man genom
trolldomskonster.
Margrete slog upp sina stora ögon
och inneslöt hela församlingen i en enda
blick. Hon dröjde litet längre vid hvar och
en af de tre kandidaterna, hvaraf en kanske
skulle bli hennes herre och man.
Förmannen för valmännen reste sig
synbart förlägen och sade, att han kände
det som en tung plikt att underrätta de om
pastoratet ansökande kandidaterna, att det
både var lag och hade varit praxis där i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
