Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om prästgårdsförhållandena före 1665, då den dåvarande präst-
gården brann ned, är föga känt. Man vet dock, att år 1636
besvärade sig kyrkoherde Nils Peter Westerlander ”över sin präst-
gårds ringa belägenhet, att han icke hafver till utsäde mera än
till sex tunnor över allt och ringa till äng, sedan kyrkojordarna
Mommehål och Gagersrum, som hans antecessorer förut haft, bli-
vit tagna därifrån”. Och år 1642 vittnade kyrkoherden Olof i
Ljung, som var son till en kyrkoherde i Törnsfall, ”att halva Storö
lytt och legat under prästgården i Törnsfall”, varför häradsrätten
då dömde, att så skulle ”härefter förbliva, herr Nils och hans ef-
terkommande till nytta”.
Kort efter föreningen med Västervik nedbrann, som nämnt,
prästgården genom vådeld. Denna olycka var så mycket beklag-
ligare, som därvid förstördes församlingens äldre kyrkböcker och
sannolikt en del andra dokument. Emellertid hade komministern
tydligen den då löpande kyrkboken (innehållande stämmoproto-
koll m. m.), börjad 1636, förvarad på annan plats, ty den und-
gick vådelden och finns bevarad.
Efter eldsvådan nybyggdes naturligtvis prästgården, men stäm-
moprotokollen berätta ingenting därom. Dåvarande kyrkoher-
den Arvid Rydelius har emellertid efterlämnat en anteckning om
utförda arbeten under hans tid. Den lyder:
”Ny logelada med 2 rum och stall. I Mangården sätesstufva med
bakugn och spijsel. Bygt kiökestufva med kiökespijsel. En Ssido-
kammare bygt med egen bekostnad så till väggar som inrede. Låtit
bygga ett Torp på Prästgårds ägor, Dunhall benämbdt, af hvilket
pastor kan hafva ett godt gagn.”
Hur det nu var så stod prästgårdsbygge på dagordningen även
1694, då det heter i ett stämmoprotokoll:
”Om Prästgårds Byggnad resolverades thet i vinter framkiöres
timber till en stufva med framkamrar och kiök en half Tolft av hvar
fullgårdh, 14 alnar långt. Sedan Accorderas medh vijssa timbermän
för hvar knut.”
— Det synes dock ha dröjt något med detta bygge, ty det finnes
en anteckning, att ”anno 1701 nedrefs den gamla byggningen i
Prästgården och församblingen upsatte en ny byggning, en stufva,
med två framkamrar, ett kök och förstuga”. |
Kyrkoherden Johannes Petrelius (1723—1745), som gör intryck
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
