Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lågo rörande sträckningen genom Törnsfall två alternativ, näm-
ligen dels ungefär den sträckning nuvarande järnväg har, dels
en mera västlig från sjön Kvennarn över sjön Hjorten i närhe-
ten av Falla samt vidare över Vångsunda till Almviks köping och
Gamleby. Den sistnämnda sträckningen blev dock aldrig un-
dersökt. Enligt en tidig plan skulle på sträckan Västervik—
Gamleby en järnvägsstation anläggas vid s. k. Almviks klynna,
d. v. s. vägskälet där vägarna från Gamleby och Vimmerby för-
enas, varjämte en hållplats skulle förläggas vid Almviks kö-
ping. Vidare var vid denna tidpunkt också ett annat järnvägs-
projekt uppe, nämligen om en linje Norrköping—Valdemarsvik
—Gamleby— Almvik-— Hultsfred (alltså med förbigående av Väs-
tervik).
Den föreslagna järnvägen norrut från Västervik skulle ju nära
beröra Törnsfall, men trots detta var intresset för densamma
ringa i socknen. På kommunalstämma i Törnsfall 1871 behand-
lades sålunda en av ledarna för järnvägsplanerna framställd be-
gäran om aktieteckning och upptagande av ett amorteringslån
för järnvägen, varvid en del av vederbörande paragraf i proto-
kollet fick följande lydelse: ”Under en vidlyftig diskussion i äm-
net uttalades åsikter i allmänhet om den ringa fördel av en järn-
väg i förutnämnda riktning för denna ort och synnerligast för
Törnsfalls kommun, som genom sitt läge dels vid kusten och dels
i närheten av Västervik ej vore i saknad av nödig kommunikation
och avsättning för sina produkter.” Därjämte framhölls såsom
skäl för nekande av ett deltagande i upptagandet av ett lån, att
kommunen var ekonomiskt betungad. Resultatet blev alltså, att
förslaget om stöd åt järnvägsprojektet denna gång avslogs.
Västervik—Åtvidaberg—-Bersbo Järnvägs A.-B. bildades 1876
efter många förvecklingar för anläggande av den järnväg, som
också blev verklighet. Då hade emellertid stämningen inom sock-
nen något förändrats, vilket nog mest berodde på kapten Otto
Nordenfalk på Blekhem, vilken tillhörde järnvägens förkämpar.
Kommunen tecknade då aktier för 12,000 kr. Samtidigt teckna-
de även Nordenfalks på Blekhem en större aktiepost.
I april 1877 börjades arbetet på Västervik—Åtvidaberg–—Bersbo
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
