Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Näringsmedlens smältbcirhet. Näringsbehofvets storlek.
helt lugnt hålla ut i sina trånga snörlif, uniformer och tvångs-
jackor.
. Ingen äter så fort som nordamerikanen, hvilken, jägtad af sin
affärsifver, slukar sin middag nästan utan att tugga, hvarför han
ofta nog lider af indigestion och dålig matsmältning. Konsten
att äta bör för öfrigt ingalunda underskattas, åtminstone borde
måltiden icke betraktas såsom ett tråkigt, om icke rent af be-
svärligt göra, hvilket bör undanstökas så fort ske kan. Förkast-
ligt är derför att vid måltiden söka förkorta tiden med läsning
eller helt och hället låta sig beherskas af tankarne på sitt arbete
eller eljest nödgas rigta sin uppmärksamhet på andra angelägen-
heter. En Newton, en Shelley m. fl. visste ofta icke ens om de
ätit middag, långt mindre hvad de ätit, och Ludvig xiv:s sändebud
hos Carl xi, Feuquiéres klagade, att då han en tid spisade till
sammans med Johan Gyllenstjerna, han magrade af ansträngning
att uppmärksamma dennes yttranden under måltiden. En viss
glädtighet eller åtminstone sinneslugn bidrager icke litet till
måltidens behag ;
ett med leende barn och goda vänner besatt bord
höjer ansenligt vår njutning. “Vi smälta helt säkert vår föda
annorlunda, då vi hafva utsigten öfver ett leende landskap, än då
vi endast se fängelse- eller klostermurar", säger Voit. Olyckligt-
vis betraktas i månget hem middagen såsom ett välkommet till-
fälle för familjens medlemmar att gifva luft åt all den förtret,
som de hopspart under dagens lopp och med klagomål eller dåligt
lynne förstöras all ro och njutning vid måltiden.
Såsom en verklig mästare i konsten att äta kan den snillrike
schlesiern Carl Schall anföras, om hvilken Laube berättar : "Vår
vänskap stod i yppigaste blomstring under en het sommar, och
jag fann honom alltid helt och hållet upplöst i en lätt grekisk
negligé, d. v. s. han hade icke på sig annat än en lättsinnig
skjorta och ett par förföriska linnebyxor. Sålunda fri från alla
band, spatserade han omkring i rummet, flämtande efter luft och
klagade öfver brist på matlust. En half bagarbod af fint bröd
befanns uppstaplad i hans rum, och det var med knapp nöd ett
par buteljer rödt vin och ett par dito hvitt räckte med halsarne
öfver brödhögen. Nu infann sig den lilla betjentpojken, som hvarje
morgon förde biljetter och sqvallerhistorier till Breslaus boudoirer
och från posten hemtade verldshistorien, med andra ord tidnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
