Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Näringsmedlens smältbarhet. Näringsbehofvets storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vegetarianismen. 219
1833 öfvertog Talabot jernverkens ledning och lät införa en
öfvervägande köitkost. Arbetarnes helsotillstånd förbättrades här-
efter så att årligen blott tre dagar gingo förlorade genom sjukdom,
hvarjemte deras arbetsduglighet ökades.
Payen bryter alldeles stafven öfver vegetarianismens läror,
då han säger: “Systemets anhängare påstå sig handla i den all-
männa sedlighetens och hushållningens intresse, då de skona
djurens lif och vilja, att menniskan icke skall förtära annat än
vegetabilisk föda, hvilken kostar ansenligt mindre. De inse sanno-
likt icke, att om deras system allmänt skulle antagas, de snart skulle
skjuta öfver sitt mål och att en bedröflig verklighet ensam skulle
stå qvar i stället för en teori, som till sitt yttre sken möjligen
kan synas i någon mån förledande."
“De inse med ett ord icke, att slutliga följden skulle blifva
den, att de flesta djuren skulle utrotas, i synnerhet alla de kött-
ätande djurslägtena, då man icke längre uppföder och underhåller
någon boskap."
“Å andra sidan skulle man slippa odla en mängd foderväxter,
hvarigenom jordbruket skulle förändras samt de artificiela ängarne
försvinna; öfverflödet på halm och pcf växtqvarlefvor skulle så-
lunda i förening med gödselhögarnes fattigdom, bidraga till att
förminska markens bördighet."
“Alla dessa orsaker, som syfta till samma verkningar, skulle
ytterligare åtföljas af ett försvagande af menniskans krafter med ty
åtföljande ökad dyrhet på näringsmedlen samt hela menniskoslägtets
vanslägtande. Huru skulle menniskan kunna bibehålla några djur,
då hon icke kan föda dem ? Hon skulle blifva nödsakad att små-
ningom skilja dem från sig och slutligen finna, att hon genom
sitt sträfvande att skona djuren endast lyckats utöda dem, att
hon genom försöket att uppresa sig mot naturens lagar sjelf
vållat sitt eget förderf."
Af allt detta framgår såsom fördelaktigast för menniskans
näring, om hon kan hemta en del af sina näringsämnen ur lifs-
medel af animaliskt ursprung. En stark arbetare behöfver ju
mycket ägghvita för att underhålla sin betydliga muskelmassa
och en stor mängd qväfvefria ämnen, om han icke skall tillsätta
af kroppens fett. Födan bör derför i allmänhet vara desto rikare
på kött och fett, ju större de ansträngningar äro, hvilka fordras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
