Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 1. Animaliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Lifsmedlen.
Utom genom beredning af mjölkprodukterna kan mjölken
såsom sådan bevaras genom flera medel, hvilka knappast förändra
hennes beskaffenhet och för hushållet äro af stor vigt. De vigtigaste
äro mjölkens aikylning och hennes uppkokning. Den bästa plat-
sen för mjölkens förvaring om sommaren är en torr, sval källare
med en temperatur af 10° till 12 ’|
2
° C. Finnes icke tillgång till
en sådan källare, bör man åtminstone ställa mjölkkärlet i friskt
vatten. Mjölken bör förvaras i kärl af porslin, stengods, glas
eller trä, hvilka hållas väl rena, ty de minsta återstoder efter en
föregående mjölksats kunna åstadkomma en hastig sönderdelning
af den nya mjölken. Användas kopparkärl, böra de naturligtvis
vara väl förtennade; ur zink- och blykärl löser mjölken lätt metallen
och innehåller sedan zink- och blysalter, som göra henne giftig.
Genom åtskilliga förändringar i sitt utseende eller sin smak
bringas mjölken i ett abnormt skick, som gör henne oduglig
till näringsmedel. Så är t. ex. förhållandet med den någon gång
förekommande röda, blå eller gula mjölken eller med mjölk af
sådan seg beskaffenhet, att hon likt slem låter draga sig i trådar,
äfvensom med mjölk, som erhållit en vidrig smak af åtskilliga
ämnen, hvilka inblandats i mjölkkreaturens foder såsom rofvor,
kålrötter, rapskakor, drank, sörp, rutten potates o. s. v. Vigtigare
äro likväl vissa förändringar, som utan att angifvas af mjölkens
utseende kunna åstadkomma en farlig verkan och framkalla sjuk-
domsfall efter hennes förtärande. Sådana förändringar framkallas
af många skadliga kemiska ämnen, som öfvergå i mjölken, och
om en hel skara läkemedel, såsom jod-, antimon-, arsenik- och
qvicksilfverföreningar, fenol, salicylsyra, uppgifves, att de jem-
förelsevis hastigt och lätt afskiljas i mjölkkörtlarne, om de mjöl-
kande djuren erhålla dem i något större mängd. Detta gäller
äfven om flera alkaloider och organiska gifter, som med fodret
eller eljest tillfälligtvis kunna inkomma i de mjölkande djurens
kroppar. Så berättas mjölk af getter, hvilka fodrats med de
giftiga euphorbiaceerna, hafva framkallat förgiftnings- och sjuk-
domsfall i massa, och i vestra Amerika anses mjölken af djur,
som förtärt Rhus toxicodendron, vara orsak till häftiga magåkom-
mor hos barnen med stor kroppssvaghet och kroppsvärmens sjun-
kande. Äfven om mjölk af kor, som utfodrats med mäsk, således ett
jäsande, må hända ruttnande ämne, eller oljekakor, innehållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
