Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Sädens målning. Mjölet.
ning höja kornens stärkelsehalt, i sammanhang hvarmed deras
rikedom på ägghvitämnen jemförelsevis minskas. Hvete från
varmare trakter innehåller mer ägghvitåmnen än hvete, som odlas
i kallare trakter. Äfven sommarsäden är rikare på ägghvitämne
än vintersäden och torra, soliga somrar alstra mera ägghvitämne
i sädeskornen än fuktiga och kalla.
’
Ehuru visserligen ägghvitämnena finnas utbredda i hela sädes-
kornet, så innehållas de likväl i jemförelsevis största mängden i
dess yttre lager. Dessa på ägghvitämnen rikare delar äro mera
sega och elastiska än den stärkelserika mjölkärnan, hvilken derför
vid sädeskornens krossning eller målning lättare än de förra sönder-
faller till pulver. Detta pulver kan genom att sållas eller siktas
afskiljas från växtlimmet, det yttre omhöljets trädfibrer och grod-
den, hvilka tÄ sistnämnda delar öfvergå i kliet. Genom sädens
förmalning söker man dels skilja kornets trädartade, mindre nä-
rande beståndsdelar från dess på näringsämnen rika mjölkärna och
växtlimlager, dels erhålla ett så fint mjöl som möjligt. Dessa
båda uppgifter låta emellertid icke fullständigt förena sig med
hvar andra. Hittills har det nemligen visat sig omöjligt att så
bedrifva målningen, att endast sädeskornens trädartade, för men-
niskan osmältbara hölje aflägsnas, men deras näringsämnen qvar-
stanna i mjölet. Oaktadt de i våra dagar mycket förbättrade och
fullkomnade malningsmetoderna innehåller det afskilda kliet ännu
nästan lika mycket eller till och med mera ägghvitämnen än
sjelfva mjölet, och ju finare och hvitare detta är, desto mindre
växtlim ingår i det samma. I de finare mjölslagen finnas derför
mindre med ägghvitämnen och mera stärkelsemjöl än i de gröfre.
Men i samma mån mjölets finhet och hvita färg aftager, minskas
äfven dess rikedom på stärkelse, hvaremot mängden af växtlim
och salter tilltager på samma gång mjölet blifver mörkare och
grått till färgen. Hvad som emellertid i dessa gröfre mjölsorter
vinnes i tillgång på ägghvitämnen, går å andra sidan åter förlo-
radt derigenom att de äfven innehålla mera trädfibrer eller cellu-
losa, hvars menliga inverkan på de af mjöl tillredda födoämnenas
tillgodogörande vi redan omtalat. Från många håll har derför det
lådet gifvits att uteslutande använda kliet till kreatursfoder och
i stället hålla oss skadeslösa för den förlust af ägghvitämnen, som
dei igenom uppkommer, genom en ökad produktion af mjölk och kött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
