Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 2. Vegetabiliska näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ergotismen. 285
brandens begränsningsställen ganska hastigt och lätt, vanligen pä
fjorton dagar, stundom förr. Men det afmagrade ansigtet, än en
och saknaden af somliga lemmar gåfvo de tillfrisknade ett fasa-
väckande utseende." o .
Sjukdomen uppträdde företrädesvis under år, som föregåtts
af stränga vintrar och ovanligt fuktiga och regniga somrar. Ganska
ofta herskade samtidigt missväxt, dyr tid och hungersnöd, men
aldrig visade sig den helige Antonius’ ’eld under fruktbara år.
Jemte Frankrike hemsöktes äfven England och Nederlanden af
enstaka utbrott af sjukdomen, deremot omtalas han aldrig från
Italien. Häftigast uppträdde sjukdomen kort efter skörden i
augusti och september, men varade sällan längre än. ett år, så
vida icke missväxt och brist inträdde två år å rad. Eljest gjorde
Vanligen det följande årets vår ett slut på sjukdomen.
Från 1347, ett år således före den stora döden, försvinner
den heliga elden ur krönikeskrifvarnes berättelser. Från slutet af
16:de och början af 17:de århundradena omtalas i stället ergotis-
men såsom kryp- eller dragsjuka. Äfven nu uppstod sjukdomen
företrädesvis under fuktiga, sjukliga år i sammanhang med her-
skande nöd och dyr tid. Den ohyggliga brandiga formen, som
varit utmärkande för antoniuselden förekommer äfven, ehuru allt
mera sällan och inskränkt endast till de delar af Frankrike, hvilka
redan under medeltiden hemsöktes af den förfärliga sjukdomen,
hvaremot den mildare dragsjukan företrädesvis håller sig till norra
Europa. Nu liksom förut skonades de sydeuropeiska länderna
nästan alldeles, och utom Europa förekom sjukdomen icke. I
början af 18:de århundradet upplågade efter den fruktansvärda
vintern 1709 och gynnad af nöden efter de stora blodiga krig, som
fördes om det spanska arfvet af Ludvig xiv och med Ryssland
och Polen af den äfventyrande Karl xii, ergotismen på nytt både
såsom dragsjuka och brand i norra Europa, Frankrike och Schweiz.
Talrikare fall af ergotismen hafva förekommit i flera Europas län-
der, äfven Sverige, mellan 1770 och 1775 samt i 19:de århun-
dradet efter de stora napoleonska krigens afslutande, men sedän
dess har sjukdomen blifvit allt mera sällsynt och iakttages numera
till följd af åkerbrukets och samfärdselns utveckling samt förbätt-
rade metoder för sädens rensning och målning endast på trakter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
