Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jordklotets utvecklingsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genomskärning af en vulkan.
Kratern; b. kraterns mynning, c. moln, bildadt af vattenånga,
d. vattenbubblor; e. slam; f. aska.
III.
JORDKLOTETS UTVECKLINGSPERIODER.
Det skal, som utgör jordskorpan och som uppkommit genom den
glödande massans afsvalning, består af bergarter af olika slag,
hufvudsakligen granit eller hvad man i dagligt tal kallar gråsten, hvilken
bergart dock är en blandning af mera enkla stenarter, förnämligast
kvarts, glimmer och fältspat.
Då vattnet mer och mer samlade sig öfver delar af jordytan och
var i beständig svallning emellan ekvatorn och polerna, så att hafvet
såg ut som en våldsamt kokande och rykande kittel, så vittrade det
yttre af jordskorpan, och vattnet afsatte och urfälde detta grummel,
som efter hand bildades till mäktiga bäddar af sand, lera och kalk.
Dessa lager hoptrycktes eller liksom hopsmälte under tidernas längd
och hafva, så de äldre som de yngre, förvandlats till stenhård massa
af kalk- och sandsten eller lerskiffer.
Dock bör det märkas, att äfven växt- och djurlifvet mäktigt
bidragit vid bildandet af jordlagren. Oupphörligen föra floderna till
hafvet kalk i upplöst tillstånd, och denna kalk upptages af oåändligt
talrika infusorier och utgör deras skal. När dessa djur dö, sjunka de
mikroskopiskt små skalen till botten och gifva upphof till mäktiga
lager af krita. Den vanliga skrifkritan, som bildar stora klippor och
tjocka lager, t. ex. i Danmark och Skåne, härleder sig från dessa små
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
