Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jordklotets utvecklingsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 MENNISKAN
som antagit en mycket kristallinisk eller ofta skifferaktig struktur
samt hvilka först blifvit bildade i vatten, men sedermera omsmälta.
Dit räknar man gneis, som liknar graniten, men är liksom delad i
skifvor, glimmerskiffer, urlerskiffer, qvarzit, kloritskiffer och
kristallinisk eller metamorfisk kalksten med flere bergarter. Dessa, jemte
graniten, utgöra de hufvudsakligaste underlagren i våra nuvarande
Petrifikat från siluriska tiden.
bergskedjor, ehuru de äfven ligga i gångar och lager, blandade om
hvarandra och i hvarandra, jemte yngre båddar eller skifferlager, i
hvilka finnas lemningar af utdöda växt- eller djurarter, s. k.
petrifikater eller fossilier.
I jordskorpan finnas till betydlig mängd bergarter, hvilka icke
härleda sig från jordens smälta massa, utan hvilka aflagrat sig ur vatten.
Genom luftens och vattnets gemensamma inverkan söndersmulas
småningom de stora bergmassorna, som härleda sig från jordens inre,
och floderna föra deras delar med sig och aflagra dem, som förut är
omnämdt. Härigenom uppstå stora sand- och lerlager, hvilka genom
sammanpressning gifva upphof till s. k. sedimentära bergarter eller
sådana, som afsatts ur vatten. Dessa lager innehålla s. k.
petrifikater, d. v. s. förstenade lemningar af växter och djur. Genom att
jemföra olika lager med hvarandra till sin bildning och med afseende
på dessa olika petrifikater, som mångenstädes förekomma mycket tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
