Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jordklotets utvecklingsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 31
pyrifera, som kan uppnå en längd af 300 meter (eller omkring 1,000
fot), utan äfven genom de massor, hvilka förefinnas i hafsvatten, både
på djupet, i vattenytan och vid hafskusterna. Ett exempel häarpå är
den så kallade Sargassosjön eller gräshafvet i Atlantiska oceanen,
hvarest hafsalger bilda en yta, liknande en grön äng på en sträcka af
1,300 geografiska kvadratmil.
Men sedan ögrupper uppstått på jorden, så kunde växtligheten äfven
antaga en annan form, och det uppstod snart en frodighet, hvars like
man ej kan tänka sig, så att öarna och träsken bildade ofantliga och
ogenomträngliga snår af stora trädlika ormbunkar, lummer och
skafgräs samt andra lågt stående växter med kryptogamiska fröredningar.
Det är isynnerhet stenkolsformationens flora
och yppiga växtlighet, som, ej just genom
arternas antal, men genom deras oändliga massa,
både förvånar och är gagnelig för efterverlden.
Höga palmlika ormbunkar,egendomliga sigillträd
med bark, försedd med rutlika märken efter
affallna blad, samt jättestora skafgräs och
lummerskogar höra till de växter, som numera
ligga förmultnade i stenkolslagren, för att
efter millioner år åter uppgraäfvas och tjena
menniskan till brännmaterial, synnerligast för
ångmaskinerna.
Stenkolen hafva af dessa forntidens
skogssnår bildats i likhet med våra torfmossar, vid Bark af sigillträdet.
breda, grunda och tidtals öfversvämmade
flodmynningar. Ständigt förnyade träsk hafva der uppstått, i hvilka
skogarna förmultnat till torf, som genom hoptryckningen blifvit nära nog.
hård som sten. Mellan skikterna eller flötserna ligga ler- eller
sandstenslager, hvilka vattnet ditfört, och då stället sedermera fått fast
yta, har ny växtlighet uppstått, hvilken på lika sätt gått sin
förmultning till mötes, utan att man behöfver antaga att allt detta skett
hastigt eller med våldsamhet, utan tvärtom helt långsamt under
fortsatta årtusenden. I de flesta formationer finnes stenkol och äfven i
nutidens äldre torfmossar, t. ex. i Nordamerika, är det nedersta
torflagret nära nog stenkolslikt, så att vi härutinnan hafva en början till
en jordbildning, likartad med den fornåldriga stenkols- och
brunkolsbildningen.
Mot slutet af denna period börja grodlika djur och kräldjur eller
reptilier att uppträda. Men något varmblodigt djur kunde ännu icke
lefva på en jord, som mestadels täcktes af vatten, eller i en luft. som
det ej kunnat inandas, till följd af densammas kväfvande värme och
dödande kolsyrehalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
