Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jordklotets utvecklingsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 MENNISKAN
Sjelfva vegetationen hade fått ett annat utseende och bestod nu af
gräsartade, palm- och liljelika växter och träd af monokotyledonernas
klass, men förnämligast af cykadéer, hvilka numera endast hafva
några få arter i de varmaste klimaterna. Cykadéerna utgöra en
mellanlänk mellan ormbunkar, palmer och barrträd samt hafva en temligen
låg och tjock stam, i hvars topp en yfvig palmlik bladkrona är
utbredd, och i dennas midt sitter frukten såsom en kotte af en
sockertopps storlek. Och jemte dessa vidunderliga träd hade man äfven
barrträd samt äfven de första spåren till den högre och dikotyledona
växtafdelningen. Mot slutet af denna period påträffar man för första
Grotta innehållande talrika lemningar efter kvartärperiodens «djur.
gången varmblodiga djur, fåglar och däggdjur. Dock äro dessa af
mycket egendomliga former, så t. ex. fans en fågel, som man kallat
archeopteryx, som var en mellanform mellan fågel och reptilie. Af
däggdjur fans ett slags pungdjur.
Och det var en från samma tid för något öfver 100 år sedan uppgräfd
jättesalamander, som i detta mera vidskepliga tidehvarf gaf
anledning till de mest löjliga villfarelser. Såsom blott fragmentariskt, och
i saknad af hufvudet, tog man detta förstenade ödleskelett för en
menniska och ansåg det såsom en säker lemning från någon af de jättar,
som lefvat före syndafloden. Med stor högtidlighet samt icke utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
