Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kroppsformen och djurklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7O MENNISKAN
kindlappar: höns, kalkoner, påfåglar, fasaner, orrar, ripor, alla jemte
dufvorna frö- och gräsätare; 6) vadare, med långa halsar och ben,
låren långa, bara, lefva vid strånderna af mask, fisk, amfibier: stork,
trana, häger, rördrom, morkulla, snäppa m. fl.; 7) simfåglar: korta
ben, låret gömdt, fötterna med simhud, kroppen plattad, fjädrarna
släta, liksom oljade: gäss, änder, svanar, lommar. Hos en del sitta
fötterna mycket bakut, andra hafva inga vingar, såsom pinguinerna i
södra ishafvet.
De krälande djurens klass, som utgöres af amfibier eller som de
äfven kallas reptilier, förete deremot en redan underordnad
skapelseverld. Kallblodiga, med ofullständig respiration, samt nakna eller
fjällbetäckta, äåro dessa djur mindre vackra, och flera bland dem
ganska giftiga. En del lefva både i vattnet och på land, andra blott
på eller uti ettdera, kunna ofta tåla en mycket låg temperatur och
infrysa utan att dö, äro mycket seglifvade, och afstympade delar
ersättas af nya, som utväxa i stället. De krypa, slingra sig eller skutta
och hafva ej de öfriga djurens snabbhet i sin fart. En del lägga ägg,
som ej äro hårdskaliga och som utkläaäckas endast af sommarvärmen,
andra föda lefvande ungar, men dessa lemnas genast utan omsorg eller
vård. Förvandlingar visa sig redan, och hanen börjar blifva mindre
än honorna.
Amfibierna delas i: 1) sköldpaddor, breda med hårdt skal öfver och
under, fyra fötter, som jemte hufvudet kunna indragas under skalet;
några lefva på land, andra i hafvet, de flesta ätas; 2) ödlor, smala
med lång stjert, fjällig hud och mest fyra, sällan två eller inga fötter,
käkarna fastsittande: ormslån, krokodilen, ödlorna; 3) ormar, smala,
långa med fjällig hud, fotlösa, sakna bröstben och skulderblad, som
finnes hos ödlorna, käkarna rörligt med hvarandra förenade, så att gap
och svalg kunna mycket vidgas: ormar, snokar, de senare giftlösa;
hit höra de mest giftiga af alla djur. Ormgiftet afsöndras från körtlar,
hvilka stå i förbindelse med de ihåliga gifttänderna, genom hvilka det
utpressas vid bettet; 4) groddjur, med naken hud, vanligen fyra,
sällan två fötter, ungarna undergå synlig förvandling: grodor,
vattenödlor, salamandrar.
Fiskarna stå ännu lägre i utveckling, och deras skelett företer
ofullständigheter, jemfördt med de högre djurklassernas. De äro skapade
för vattnet, och deras kropp är derför oftast danad som en kil, för att
kunna skjuta fram emellan vågorna. Mestadels äro de betäckta med
fjäll och hafva fenor, bestående af fina, med en tunn hud förenade
benstrålar i stället för ben, armar eller vingar. De andas med gälar,
som äro röda kam-eeller franslika organer, fästa på gälbågar och täckta
af lock bakom hufvudet. Deras mun saknar läppar, tänderna äro,
liksom amfibiernas, hvassa sylspetsar, sittande stundom afven i
gommen och på tungan samt ämnade endast att gripa, ej att tugga med.
Hals och ögonlock sakna de, äfvensom öronöppningar utåt. Lukt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
