Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Vilden och kulturmenniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 MENNISKAN
i kärleksförbindelse*) med jordens döttrar, så ser man tydligen, att
man kommit in på slagdängornas område från okunniga tidehvarf.
Sagans uppkomst kan lätt förklaras så, att det varit invandrande
främlingar af öfverlägsen bildning, hvilka det råa folket betraktat
som gudar och derför visat gudomlig vördnad i ett slags tillbedjan
medelst offer och ärebetygelser. **)
Ännu mer sagolik är berättelsen,att de första menniskorna
uppfostrades af Gud, som tidt och ofta besökte dem och gaf dem undervisning
i hvarjehanda, till och med i helt verldsliga saker, ***) eller att han
personligen kom och gästade hos vissa bland patriarkerna och ingick
förbund med dem, alldeles som då menniskor knyta vänskapsband
sinsemellan. Man har härmedelst gjort Gud fullkomligt
menniskolik, med vissa passioner, önskningar eller till och med hämdbegär,
liksom det å andra sidan alltid kan uppstå den frågan, hvarför Gud
till ett sådant umgänge endast skulle hafva utvalt en viss familj eller
ett visst folk och ej hafva alla menniskcr lika käara eller vilja alla
folkslags gudomliga undervisning, samt hvarför han ej personlhigen
uppenbarade sig på andra trakter af jorden hos forntidens råa folk eller i
andra tidehvarf, hvilka äfven kunnat vara i behof af en omedelbar
beröring med det högsta gudomsväsendet.
Och då vissa forntidens lagstiftare eller predikanter försäkrat sig
hafva talat med Gud och af honom erhållit sina bud och befallningar
till menniskorna, så framstå de alltid som mer eller mindre medvetna
bedragare†) eller i det minsta som visionärer, hvilka tagit fantasiens
drömmar och inbillningens syner för den säkraste verklighet. Ty Gud
är en ande, hvilken vi endast kunna närma oss till i andan och san-
*) Äfven hos Moses heter det, att Guds söner togo menniskors
däjeliga döttrar till hustrur. 1 Mos. 6: 2.
**) Exempel på dylikt i en senare tid läses i Ap. G. 14: 11—18, der
folket i Lystra trodde, att gudar kommit till dem, och kallade
Barnabas för Jupiter och Paulus för Mercurius, samt ville offra åt dem.
***) “Skall jag taga vara på min broder?” svarar Kain helt näsvist
liksom till en vederlike, 1 Mos. 4: 5. Vidare heter det,att Kain
fruktade att blifva dräpen (v. 14), — men af hvilken, då han ej ens hade
en broder,utan endast far och mor samt sannolikt systrar? — och att
han fördenskull fick ett tecken på sig. Kain flyttade med sin hustru,
som naturligtvis var hans syster, och bodde österut, der han bygde en
stad — men för hvilken bygde han? — för sin familj, ty andra voro
der nu icke. Det var väl åtminstone blott ett hus, om ej berättelsen
skall låta alltför orimlig.
†) Äfven från vår tid har man bevis på dylikt hos mormonismens
grundläggare. Hvarje kapitel i Mormons bok börjar nemligen med
den bekanta formeln: “Och Herren talade till sin tjenare Josef Smith
och sade.” Detta tros naturligtvis af mormonerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
