Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Menniskans tvenne bildningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 119
Olika slags alfabet.
Runalfabetet.
Våra förfäders skrifttecken, runorna, voro följande:
Form. Namn och betydelse. Uttal. Form. Namn och betydelse. Uttal.
Å Fa (fä) F. †] Js88 (is) è I.
Fli T7 (urväder) UI, A, V.] † 4 Ar (år) A, A.
þ Thorn (törne) Th, D. H Sol (sol) — S.
† 14 0Oss (åmynning) O. þf Tyr (krigsgudens namn) T.
[Q Reder, Reid (ridt) R. B Bjarkan (björkfrukt) B.
[j Kaun, Kön (böld) K. [† XLögr (lag, vatten) L.
9† Hagl (hagel) H. SV †þ HMadr (man)) M.
† fþ Naud (nöd) N. Q Yr (pil, båge) Y, R.
Runan A står oftast, liksom den äldre runradens Y, i slutet af orden
och motsvarar då vårt r; men stundom förekommer hon äfven inuti ett
ord och betecknar då ett vokalljud (vanligen ö eller y). Runorna 11, †,
†, 11, † och Y hafva också formerna 4, k = o, h = n, 4 = a, 1 = s och
4 = t. I synnerhet efter den egentliga hednatidens slut använde man
ofta de s. k. “stungna runorna“ [N = y, V = g, † — e och B —p.
Stenografi.
Ehuru stenografi (snäbbskrift) är en bokstafsskrift, skiljer den sig dock från den vanliga
skriften derigenom att de stenografiska bokstäfverna äro mycket enklare än de vanliga och
lätt kunna sammanbindas, hvarigenom man med stor besparing af tid och rum kan uppteckna
en annans ord eller nedskrifva- egna tankar. Vi lenna här några exempel:
Begynnelsevokaler: Slutvokaler:
10 — . T.— —2./66). F
a å oo B ei ä ö 4ada då do du de di dä dö dy
s//7 : . adet —
dtfnimgkpjr sct gke lik sin
6 177 vA 1 IANAALTIT06C6
2 6 lortô0g, 4 0 L Ä C. æ
Vid 1) finner man de vokaler, som böra användas i början på ett ord. Exemplen vid
2) visa, huru vokalerna skrifvas efter konsonanten d. På samma sätt uttryckas vokallju den
efter alla andra nedåtskrifna konsonanter. Vid 3) lemnas exempel på några konsonanttecken,
vid 4) visas några konsonanter, som skola brukas inuti eller i slutet af ord, vid 5) lemnas
ex: på ett par förkortningar för hela ord s k. monogram, neml. för lik, sin. Orden äro vid
6) Ådam, anor, Julia, vid 7) ul (långt tecken för u), ull (kort tecken för u, ej två 0), Ola,
Olle, Tor, torr. Då ift höres i ett ord, så skrifves blott den eller de konsonanter, som gå
förut, så att för gift (se vid 8) skrifves blott g. för grift skrifves gr o. s. v. Ex. vid 59)
är: man måste lära sig krypa, innan man kan gå. I orden man, innan, kan är n uteslut et
tefter a och antydt genom det korta uppstrecket. Sluttecknet för g är förkortning för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
