Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Behofven och upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 MENNISKAN
risodlingen, till dess man slutligen lärde sig att gräfva och bearbeta
jorden till sädeskornens emottagande.
På samma sätt åt man i början äfven sädeskornen okrossade.
Sedermera lärde man att bereda kornen till mjöl och af en degig massa
hopknåda bröd, som först blott soltorkades, men som sedermera kom
at behandlas på bagarevis. Den första krossningen skedde mellan
stenar och föranledde till uppfinningen af handkvarnen, som i hela
forntiden utgjorde folkens enda och egentliga förmalningsmetod.
Till detta grofva och mödosamma arbete begagnades hufvudsakligen
trälar. Sjelfva den besegrade Simson fick stå vid handkvarnen hos
filisteerna i Gaza. Men vattenkvarnen, som uppfanns först under
kristendomens tid, samt sedermera väderkvarnen och i nyaste tiden
ångkvarnarne hafva med sina komplicerade vexelverk gjort det ädla
mjölnareyrket till något helt annat än ett forntidens handarbete.
Den för äfventyr och vågspel fallna menniskan kom snart på det
infallet att vilja begifna sig ut på vattnet, och de första försöken i
seglingskonsten hafva skett på bark eller trädstammar, sedermera i
urhålkade ökstockar, på flottbroar eller sammanflätade båtar och sedan
i mera konstigt byggda farkoster, under det att sjömansyrket
utvidgade sig. Gröländarne förfärdiga än i dag de tätaste båtar af skal-
och hvalrosshudar, liksom infödingarne i Peru hopfläta dylika af säf
som äro fullkomligen användbara, och på andra ställen i Sydamerika
finnes ett tätt trädslag med så stora stammar, att man deraf kan
urhålka kanoter, som hvardera rymma en besättning af 150 man*).
Af de forntida folken voro fenicierna de förnämsta i sjömansyrket
och verldsupptäckterna. Liksom medeltidens portugiser och vår tids
engelsmän, voro de ute på alla haf och kuster, ej blott i sitt grannskap,
utan äfven i aflägsnare trakter. Ty de hemtade guld i Ophir (troligen
i södra Arabien), till konung Salomos tempelbyggnad, seglade till
Tennö6arna och bernstenkusten eller till Britannien och Östersjön, och det
är ej utan, att man tror dem hafva seglat både kring Afrika och till
Amerika, ehuru resultaterna deraf förblifvit obekanta.
Först vid uppfinningen af kompassen, hvilken tillskrifves
italienaren Flavio Gioja 1302, ehuru densamma redan under grekernas tid
var bekant i Kina och i södra Europa sedan 1190, troligen införd af
araberne; vidare genom Amerikas upptäckande af Columbus 1492**),
samt den derpå följande verldsomseglingen, af Magelhaens***)
*) De stora kanoterna i Sydamerika utarbetas af de ofantliga
stammarna till Bombax Ceiba, hvilka trad äro af mycket hög ålder.
**) Columbus, född genuesare, reste på spanska drottningen Isabellas
bekostnad; första plats som upptäcktes var San Salvador den 12 Okt.
Amerikas namn är efter dess första beskrifvare florentinaren Amerigo
Vespucci.
***) Portugisare, mördad på Filippinerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
