Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Behofven och upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 147
tidens komplicerade ångmaskiner. Vi vilja blott antyda, huru mycket
som före oss redan blifvit gjordt, med huru mycket besvär det
utbildats, och att de flesta upptäckterna just derför varit de svåraste.
Men en bland de ädlaste och vigtigaste uppfinningarna var
bokstafsskriften, hvilken man, ehuru troligen utan grund, velat tillerkänna
fenicierna, glasets och purpursnäckans tillfälliga upptäckare. Ty först
medelst alfabet och bokstafsskrift sattes menniskan i tillfälle att
föreviga sina tankar och att sända sitt ord och resultatet af sina
forskningar långt in uti kommande tiderymder. Gutenbergs uppfinning af
boktryckerikonsten i medlet af 1400-talet*), hvilken konst dock redan
förut var bekant hos kineserna, samt de stora förbättringar, som denna
konst sedermera har genomgått, hafva satt kronan på verket samt
utbredt kultur och vetande i de vidsträcktaste kretsar samt äfven i
väsentlig grad bidragit till forskningens framåtskridande.
Man behöfver icke nu som i forntiden inrista sina tankar på
träskifvor eller på med vax öfverdragna metallplåtar, ej heller som förr
med otrolig möda skrifva sina böcker eller göra afskrifter på
papyrusblad, hudar, pergament eller pappersark. Då det fordom åtgick
åratal, att afskrifva en enda bok blott i ett exemplar, hvilket också
ofta betalades med en stor landtegendom, så kan dylikt numera ske
på några dagar i en tusenfaldig upplaga under snällpressen. Numera
öfversvämmas vi af alla slags böcker, både nyttiga och onyttiga,
snillrika och enfaldiga, men midt bland det myckna slagget af vår tids
mångskrifveri finnas dock perlor af oskattbart värde för
mensklighetens förädling, liksom det mestadels är genom det tryckta ordet som
sanningen frigöres, idéerna väckas och folken kallas till medvetande
om betydelsen af frihet och ljus.
Af stor betydelse var äfven upptäckten af mikroskopet och
förstoringsglaset, hvilket tillskrifves holländarne från 13:de eller 14:de
århundradet, och som tid efter annan vidare fulländats**). Ty det är
med mikroskopet och tubens hjelp som det menskliga ögat sättes i
tillfälle att studera infusionsdjurens allra finaste delar, likaså väl som
de mest aflägsna himlakropparna i det yttersta af vintergatan.
Upptåckten af urverket, hvilket tillskrifves tyskarne, var ej heller
utan sitt vigtiga inflytande, då man härigenom kunde göra
tidsberäkningar på ett vida säkrare sätt än genom vattenuren, timglasen eller
*) 1440; fortsattes- och förbaättrades af Joh Faust och Peter Schöffer.
Bibeln utkom 1456. Gutenberg, född i Mainz, bodde i Strassburg.
**) Som det sammansatta mikroskopets uppfinnare nämnes än
holländske landtmannen Cornelius Drebbel 1620, än Jansen, far och son,
glasögonmakare i Middelburg i Holland 1650.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
