- Project Runeberg -  Menniskan : hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse ur naturhistorisk synpunkt betraktade /
157

(1896) [MARC] Author: Nils Lilja With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Husdjuren och husbehofsväxterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MENNISKAN 157

för köttet samt, efter spinnrockens och väfstolens uppfinnande, äfven
för ullens skull Ty dessförinnan kunde fårens skinn endast begagnas
till tält och täcken samt i mer kalla nejder till kläder. Geten deremot
torde i tama tillståndet snarare böra räknas till en senare tid och
hon har sannolikt först kommit att tämjas i bergsländer, som äro
getternas egentliga vistelseort, då kaschmirsgeten, som lemnar det bekanta
kamelgarnet, endast är att finna i Högasiens varmare bergstrakter och
torde ej kunna acklimatiseras, om ej i Sydamerikas tropiska
bergländer. Och på samma vis har renen blifvit ett husdjur hvilket är
lika nyttigt och oumbarligt för polarfolken, som kamelen för de
arabiska folkslagen och i Afrikas ökenland.

Ty sedan gamla verldens ur-folk blifvit undanträngda till
polarländerna, funno de här i renen ett passande djur för alla sina behof,
ehuru det äfven kan vara möjligt att han följt med dem dit ifrån deras
första fädernesland. Ej nog således, att de af renhjorden erhålla sina
lefnadsbehof uppfylda, utan de fortskaffas äfven af renar på släda
öfver de oändliga snöfälten. Nordens yttersta polarfolk deremot äro
hvalrossjägare och begagna hundar till slädtrafvare.

Af enhofvade djur är hästen ett bland menniskans yppersta husdjur,
som följt och följer henne öfver allt, ifrån polcirkeln till
ekvatorialtrakterna. Bekant för sin snabbhet, sitt mod, sin läraktighet och sin
snygghet, gör hästen också anspråk på att vara menniskans vackraste
husdjur, som med all möjlig lyx bekostas och underhålles samt räknar
nästan lika många former och afarter som de talrika hundraserna.
Tidigt tämd, kanske till och med af jägaren för att denne liksom
Amerikas indianer skulle på hastryggen kunna förfölja sitt rof, var
hästen såsom ett gräsätande djur äfven ätbar hos alla forntidens
nordliga och tartariska folkslag. Men till följd af judiska fördomar kom
hästen att förklaras oren af de kristne, som äfven härutinnan ville
afsöndra sig från hedningarna.

I alla bergländer med varmt luftstreck är åsnan af stor nytta och
användbarhet såsom lastdragare, synnerligast öfver bergstigarna. Och
i ännu större värde hålles mulåsnan som är en blandning af åsna och
häst och som förenar den förres ihardighet med den senares mod,
raskhet och en något större växt. Men af alla lastdragaredjur är
elefanten så väl det största och starkaste som det mest förståndiga och
läraktiga, samt har endast ett fel, att han i tama tillståndet aldrig lär
vilja föröka sig, utan måste alltjemt fångas och uppfödas.

Af 3 à 4 meters höjd samt så stark och modig, att han trotsar
lejonet, tigern och boa-ormen, blir elefanten 100 à 150 år gammal och
säges endast sakna talförmågan för att göra anspråk på att vara ett
förnuftigt och konversabelt djur, då han förstår allt hvad man säger
till honom. Jemte bocken ar han sannolikt äfven det enda djur, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 22:12:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menniskan/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free