Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Husdjuren och husbehofsväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 169
Man förmodar, att denna växt, som mer än en gång räddat Europas
millioner från hungersnöd, skall härstamma från Perus eller Chilis
högländer, och att den omkring år 1565 skulle vara öfverförd till
Irland från Sydamerika, hvarest den redan odlades, men utan att man
återfunnit dess vilda stamart i de transatlantiska bergstrakterna. Icke
heller har man förvarat namnet på den välgörare, som först öfverförde
detta oskattbara brödsurrogat till Europa. Men potatisväxten har
sedan dess blifvit överflyttad till alla jordbrukande nationer och synes
liksom menniskan kunna trifvas öfverallt, ifrån ekvatorn till
polarcirklarna.
Men utom de växter, som egentligen odlas för att deraf bereda bröd,
har man äfven andra, som begagnas till kläder, väfnader och tågverk
I det tempererade Europa odlas lin och hampa förnämligast i detta
syfte, då man deremot i de varmare länderna har åtskilliga andra
växter till detta ändamål. Ty om också förbrukningen af ull, lin och
hampa är i ständigt tilltagande, så skulle detta dock ej på långt när
uppfylla verldsmarknadens behof, om vi ej uti bomullsväxten erhållit
ett så utomordentligt hjelpmedel till klaädedrägtens fulländande.
Denna trädull, som är af lika beskaffenhet med lin och andra
växttågor, då ull och silke deremot aro af hornartad substans, utgör
egentligen frönas ulliga omklädnad och ligger såsom en mjuk bädd i de stora
fröhusen till växtslägtet Gossypium, hvaraf flera arter, dels buskar,
dels örter, numera odlas i alla varma länder för att tillfredsställa det
stora och allmänna behofvet af bomullsvaror.
Ursprungligen är bomullsväxten från Asien, hvarifrån den först i en
senare tid öfverfördes till Amerika och andra trakter af verlden,
hvilkas klimat egnade sig för dess odling. Den storartade mängd bomull,
som årligen produceras, förarbetas i vår tid hufvudsakligen medelst
pinnat fida. Äfven odlas arter af Arum samt Arachis hypogæa och
Glycine subterranea för baljornas skull, hvilka borra sig ned i jorden
då de mogna. På Sicilien och i Centralamerika lefver fattigt folk af
paradisfikon och frukten af Opuntia och Cactusarter,på Japan
afSojabönan, på norra Afrikas kust (lotofagernas land) af Zizyphus Lotus,
liksom Kaliforniens indianer vintertiden af ekollon till Quercus
macrocapar. I polarländerna äro lafvarna detsamma som palmerna i den
varma regionen, menniskor och djur lefva deraf, synnerligast i
arktiska Amerika. På vissa hafskuster, helst i Skottland och Irland,
bereder man gelé och en annan helsosam föda af vissa tångarter. Den
i Kina och på indiska öarna bekanta svalan, Hirundo esculenta, hvars
bon utgöra en dyrbar läckerhet, lär hemta ämnet till sina bon från
Sphærococous cartilagineus och lichenoides m. fl. Denna svala bebor
isynnerhet de talrika kalkklipporna vid Japans kuster, der öfver 500,-
OOO svalbon årligen plundras till detta ändamål, men sedan ungarna
börjat få fjädrar duga icke dessa bon mera att användas till maträtt
(gelé).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
