Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Kulturens utgångspunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 213
ofta bjödo romarne spetsen, ehuru de som oftast flydde till sina
skogars oåtkomliga hem, började titta fram i verlden och blifva bildade
samhällsfolk, i samma mån som de vilda sederna förkastades och en
mer human anda kom att göra sig gällande i deras okonstlade, men
förut barbariska samfundslif.*) I öfre Italien uppstod äfvenledes
en ny kultur och konstsinnet utvecklade sig till en ovanlig höjd, på
samma gång som den klassiska bildningen började vinna anhängare,
och Greklands eller Roms skrifter framdragas för att afskrifvas och
studeras af den tidens lärda och vetenskapsidkare.
Äfven till vår nord kom upplysningen på solens väg, och de
hemmavarande folken fingo tid efter annan kunskap om södra Europas
bildning, seder och religionskult genom återvändande vikingar och
förnämligast genom de unga män, som härifrån utgingo för att under
namn af väringar utgöra lifvakt i Konstantinopel omkring tronen i
det östra romerska kejsardömet. Genom i forntiden invandrande
asiater hade Skandinaviens folk erhållit en viss själsodling och kultur,
som gjorde dem mer hyfsade än en del andra hedniska folkslag. De
hade öfvergifvit nomadlifvet, skaffat sig fasta boningsplatser samt till
någon del antagit karaktären af en jordbrukande nation. Under en
senare tid lefde de dock mest på krigsbyte och rikedomar, samlade
under plundring på främmande kust och från städer, som de sköflade,
eller hvilka åtminstone fingo betala skatt för undgå att brännas.
Skandinaverna hade bildat sig en statsinrättning och erhållit sin
religionskult med sina offer och sina högtidsfester. De stiftade sig lagar
och ägde ett slags bokstafsskrift, som kallades runor. Dessa utgjordes
af raka eller korsade streck, som hvar och en kallades staf, och då
dessa förnämligast inskuros i bräder af bokträd, så uppkom deraf
benämningen bokstaf eller bokstäfver (se om runskrift sid. 114).
Den ojemnt fördelade arfsrätten bland de nordiska folken har på så
sätt uppkommit, att i de äldsta tiderna ägde den jagande vilden in-
ur Egypten. Argonauternas tåg i Grekland samt göters och asars
invandring i norden höra äfven till detta slag. De märkligaste
folkvandringar skedde under medeltiden, då verlden öfversvämmades af
ofantliga skaror mongoler. Attila, Hunnernas konung († 453) stod
med sina millrioner barbarer utanför Roms murar. Dschingis Khan
(† 1223) och hans söner, som med sina horder öfversvämmade hela
Asien ifrån Kina ända in i Ungern, samt hans ättling Timur eller
Tamerlan († 1404), Asiens inkräktare, voro alla mongoler, men deras
riken och deras folk försvunno med dem sjelfva.
*) Egentligen var det Karl den store, som förde civilisationen
bland en del af mellersta Europas horder, oaktadt han vidtog den
temligen barbariska utvägen, att med svärdet i ena handen och
dopfunten i den andra tvinga dem till kristendomen, som också blef en
kristendom derefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
