Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kristendomen och civilisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 267
fått menniskan på denna andliga förnedringspunkt af en trasig
tiggarmunk, som knappast sjelf vågade att kasta en blick till Gud, långt
mindre att framträda till himmelrikets port för att bedja om en
allmosa, så var det lätt att uppställa en hel rad af helgon såsom hennes
andliga förespråkare. Och på sådant vis uppkom det i kristendomen
en helgondyrkan, som påminner om husgudarnes period, då man
knåäåföll för lerklumpar eller biktade sig för diverse illa utskurna och
tillputsade träbeläten. *)
Emissarier utsändes till alla länder för att pålägga folken en
påfveskatt. Presterna, som ej fingo gifta sig för att desto lättare tvingas
att lemna sin egendom i påfvedömets våld, tillsattes af denna Petri
stols orättmätige inkräktare och stodo under hans omedelbara beskydd.
Presterna antogos hafva makt att meddela syndernas förlåtelse, och
denna syndaförlåtelse lemnades snart för penningar. Efter döden
troddes de aflidnes själar komma till en skärseld eller ett osaligt
mellanrum, ur hvilket de kunde lösas blott genom dagliga själamessor
emot de kontantaste välsignelser.
Alla motsträfvige, både konungar och kejsare, bannlystes och
uteslötos ur församlingens gemenskap. Aflidna personer upplyftes ibland
helgonens antal, men de stora allmänmenskliga sanningarnas
fanbärare brändes å båle, och all forskning landsförvistes. Jemte detta
uppfans den förskräckliga inkvisitionen, en hemlig domstol, der den
anklagade ej öfverbevisades eller fick försvara sig, utan endast
förhördes, torterades och dömdes, och som sedan 1484 endast i Spanien
uppoffrade 300,000 menniskolif. Inkvisitionstribunaler, en harlig
inrättning för det presterliga tyranniet, inrättades af påfven Gregorius
IX år 1232, liksom en hans värdige embetsbroder Innocentius VIII år
1485 sanktionerade tron på hexor och tillsatte hexedomare. Under
reformationens tid tillkom äfven jesuiterorden, stiftad af spanioren
Ignatius af Loyola cch upptagen i kyrkans sköte af påfven Paul III år
*) I de flesta kyrkor under medeltiden funnos så kallade reliker
eller kvarlefvor af helgon, kläder, ben och annat mera af heliga män
och kvinnor, träbitar och spikar af Kristi kors m. m., som skälmar
och bedragare narrat folket att inköpa, och hvilka reliker man ofta
visade gudomlig vördnad. Att allt dylikt var falskt och föregifvet
samt rent bedrägeri är längesedan bevisadt. Ett helgonben af
Johannes Döparen eller annan helig man, förvaradt i Tomarps kyrka i Skåne,
undersöktes af professor Retzius och befans vara benet af en sälhund,
troligen från Trelleborgstrakten. I Sura kyrka i Vestmanland
upptäcktes det 1853, att en Petrusbild på predikstolen kunde medelst en
enkel mekanism inifrån, den presten trampade på, göra hvarjehanda
rörelser och nickningar med hufvudet. På detta sätt gjorde presterna
sina underverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>