Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Konsten och vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 281
Likväl finna vi spår till en försvunnen poetisk kultur och till en
icke obetydligt utbildad konst hos flera bland Asiens folkslag, hos
hinduer, perser, kaldeer och i en senare tid hos araberna, liksom man
hänföres af den ståtliga poesin uti Moseböckerna, Jobs bok, Esaias och
andra hebreiska skrifter från en aflägsen forntid, på samma gång som
man beundrar konstskickligheten hos samma folk och hos fenicierna,
då man läser beskrifningen om Salomos tempelbygnad.
Bygnadskonsten hos de äldsta folkslagen inskränkte sig
hufvudsakligast till tempelbygnader och grafvar, till hvilket arbete presterna
med despoterna i spetsen tvingade hela nationer, såsom det vill synas,
under tidsåldrar. De märkvärdiga tempelgrottorna i OÖstindien vid
Ellora, Salsette och på ön Elefanta, der tempel, boningar och gångar,
hvilande på uthuggna bilder af menniskor och djur, äro inhuggna i
klipporna bredvid och öfver hvarandra, mest i halfmånformiga
kransar, på öfver en half svensk mils omkrets, bära vittne om ett
nationalarbete af tusentals händer under en oerhördt lång tid, som dock ligger
längre tillbaka än den, hvarom man äger kunskap.
Ej mindre märkvärdiga äro de egyptiska pyramiderna, uppförda
af huggen kvadersten, hvilka voro konungarnes grafmonument.
Af dessa är den, som konung Cheops (Chufu) omkring år 3426 f. Kr.
låtit bygga, en af de mest betydliga genom sin jättelika massa och sin
höjd af omkring 140 meter. Enligt sagan skola öfver 100,000
menniskor hafva arbetat på densamma i 30 år. Vidare hafva vi
obeliskerna, hvar och en uthuggen af ett enda ofantligt stenblock, samt de i
klippor i öfra Egyptens dystra ödemarker uthuggna grafkumlen eller
katakomberna, som med rätta kallas för de dödas stad, med rum och
labyrintiska pelargångar, hvari påträffats balsamerade lik eller
mumier, smycken, husgeråd och papyrus-rullar.
Till egyptiernas jätteverk räknas äfven de kvarstående ruinerna af
forntida städer, synnerligast af Thebe vid Nilfloden i öfra Egypten
och deribland templet vid Karnak med jättelika spillror af statyer och
pelare samt med en allé af sfinx-kolosser, jungfrur med djurhufvuden,
3 meter från hvarandra på en sträcka af 2,000 meter. Jemte detta
märkes den kolossala Memnonsbilden, som fordom enligt sagan
helsade solens uppgång med sina melankoliskt sköna toner, samt den
verldsbekanta labyrinten med sina löpande irrgångar, samt den gräfda
sjön Moeris, hvilken tjenat till ett slags vatten-reservoir under
Nilflodens öfversvämningar.
Storartade bygnadsruiner finnas äfven i Persien, synnerligast
vid-Persepolis, samt vid Babylon, Nineve och Palmyra i syriska öknen,
liksom man äfven i Amerika, förnämligast i Mexiko och Peru, träffat
präktiga lemningar efter förstörda städer, hvilka bära vittne om ett
försvunnet kulturfolk. Och i Tibet, beläget vid östra Asiens högland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
