Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Konsten och vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 MENNISKAN
arbeten eller för att studera antiken i skulptur och bygnadskonst.
Och hvilken beundrar ej Italiens försvunna litteratur i Dantes,
Petrarchas och Tassos odödliga skaldestycken?
Rom, “den eviga staden, ” bygd enligt sagan af tvillingbröderna
Romulus och Remus år 750 eller 753 f. Kr. till en början på 3 och efter
hand på 7 kullar, näst vid sydöstra stranden af floden Tibern i
mellersta Italien, blef genom de krigiska romarnes eröfringar slutligen en
hufvudstad för hela den då civiliserade verlden. Under kejsardömets
höjd och de första kristna tidehvarfven sträckte sig det romerska riket
från mellersta England till Euphrat, från Germanien till Sinaiöknen
och från Gibraltar till Donau och Svarta hafvet med en folkmängd af
öfver 120 millioner invånare Rom hade vid samma tid 37 portar,
hvarifrån 31 landsvägar gingo åt alla håll, 8 bryggor öfver Tibern,215
större gator, 19 torg och lika många öppna platser, 1,830 palatser,
45 797 gårdar, 440 tempel, 36 triumfbågar, nära 50 kolonner, 12
offentliga badinrättningar, 20 aquædukter (vattenledningar från bergen),
= =—
Trondhjems domkyrka.
utom en mängd curier, stoder och teatrar, deribland Circus Maximus
med på pelare uppburna säten för omkring 260,000 åskådare. Staden
var 5 geografiska mil i omkrets och hade öfver en million invånare.
Kejsar Diocletianus (284—305) var den förste som flyttade hofvet från
Rom, nemligen till Nicomedia i Bithynien, och Constantinus d. 1:ste
gjorde det af honom ombygda Bysantium, sedan kalladt
Constantinopel, till kejsardömets hufvudstad år 330—330. Efter rikets delning
bodde romerska kejsarne än i Milano och än i Ravenna.
Vestgötakonungen Alarik plundrade Rom år 410 cch Vandalkonungen Geiserik
intog staden, plundrade den i fjorton dagars tid och lade den i ruiner
omkring år 456. Efter romerska rikets fall år 476 bodde dess nya
eröfrare Odoaker och Teodorik än i Rom än i Ravenna, och då nya riken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
