Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Konsten och vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 MENNISKAN
Och liksom den, som kan många historier, ej derför just kan någon
historia, så kan mången afven veta åtskilligt i flerfaldiga ämnen,utan
att just kunna sägas vara vetenskapsman! Ty härtill fordras forskning,
studier och undersökning just i någon mer enskild del af det menskliga
vetandet. Läran om stjernorna, om djuren, växterna, mineralriket,
liksom historien, språkforskningen, den högre räknekonsten och
mycket annat utgör hvar sin särskilda vetenskap, som man med enträgen
forskning måste studera sig till.
Det är också på dessa forskningar som tusentals personer uppoffrat
sin hela lefnadstid, sin helsa, sina krafter, sin tanke och sitt snille,
just för att komma till nya upptäckter, vinna nya resultat och ännu
högre insigter på vetandets område. Det trägna arbetet, den ensliga
lampan och den outtröttliga fliten tillhböra framför allt dessa oändliga
undersökningar, hvilka också haft sitt mäktiga inflytande på
kulturens gång.
De första vetenskapliga tillstymmelserna*) finna vi äfvenledes hos
grekerna, i början naturligtvis af ganska enfaldigt slag; men efter
hand utbildade sig män af storhet, ej blott som fältherrar och
statsmåän, utan som historieskrifvare, läkare, naturforskare, filosofer och
tänkare. Herodot aär ju historiens fader, liksom Hippokrates anses
som den förste läkaren, och Plato, den sublime Plato, är han icke alla
filosofers filosof, den mest djuptänkte, den härligaste af alla hedniska
skriftställare?
Främst af alla jemte Plato står hans lärjunge Aristoteles**),
hvilken omfattade hela sin tids vetenskapliga bildning, ty hans äfven åt
oss förvarade arbeten innefatta nära nog en samling af allt det vetande
och alla de kunskaper, som funnos till uti hans tidsålder. Aristoteles’
skrifter hafva derför haft en stor inverkan på den nyare tidens
vetenskapliga kultur, och utgjorde grundvalen för alla filosofiska
forskningar under en lång tid af medeltiden.
Bland Luthers samtida märkas den frihetsälskande, djerfve och
svärmande von Hutten samt Erasmus af Rotterdam, ett under af
lärdom och arbetsförmåga, som ensam höll sju tryckpressar i verksamhet
samt utbredde genom sin mångsidighet och sin kritik ett icke obetyd-
*) Denna uppgift att den första verkliga vetenskap skulle funnits hos
grekerna, torde icke vara fullt riktig, liksom förf. kanske af bristande
kännedom om de äldre kulturfolkens betydelse kommit att i
allmänhet framställa Grekland som all kulturs urhem. Hos hinduerna fans
säkerligen tidigare än hos grekerna en utvecklad räknekonst och
astronomien var hos dem högt utbildad. Utgifvaren.
**) Plato, Sokrates’ lärjunge, född i Athen 429 f. Kr., † 348, liksom
Aristoteles från Stageira i Makedonien, född 384, Alexander den stores
lärare. a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
