Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Verldshandeln och kosmopolitismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 MENNISKAN
Egyptens pyramider brötos ner, Greklands sköna verld förtrampades,
Roms storhet grusades, och det kvarlemnades icke sten på sten af hvad
menniskosnillet, hvad fliten, hvad konstsinnet eller nationalandan
uppfört, förskönat och gladt sig åt under seklers lopp och de flydda
nationernas bildningstid. De fordom så präktiga och verldsbekanta
ståderna Babylon och Nineve, centralpunkterna för mellersta Asiens
kultur, minnesmärken efter österlandets despotism och
verldseröfringar ligga för längesedan så jemnade med jorden, att man ej en gång
vetat deras forna plats, förrän några fornforskande européer i senare
tider börjat uppgräfva deras undangömda ruiner.
På samma satt har det stolta Thebe i Egypten, hvilket fordom hade
sina hundrade portar och hvars förstäder utgjorde milslånga alléer af
de kolossalaste sfinxbilder, så spårlöst försvunnit, att endast några
obetydliga minnesmärken anvisa vandraren dess rum. Och det
härliga Thadmor eller Palmyra i arabiska öknen har icke mer af sin forna
skönhet än de präktiga marmorblocken, som ligga kringströdda i
ödemarken. *)
Men för alla dessa härjade länder torde dock en framtid återstå,
sedan folken allmäant mottagit vesterlandets odling och hela Asien
blifvit genomdraget med ett jernvägsnät, från Kairo till Ispahan och
från Mindre Asien till Kalkutta. Länge kommer det att dröja, men
någon gång inträffar dock denna de numera förslafvade nationernas
pånyttfödelse till civilisationens välgerningar.
Nog skulle det förekommit t. ex. den gamle perserkonungen Xerxes
såsom en fantastisk dröm, om någon kunnat berätta honom, att en af
hans efterkommande på persiska tronen, och detta sedan hans egen
präktiga hufvudstad alldeles försvunnit, skulle i en aflägsen framtid
beställa maskineriet till en ångbåt för de persiska farvattnen långt
borta i ett fräåmmande land, nemligen vid Motala mekaniska verkstad,
såsom förhållandet varit i våra dagar.
Sålunda har det gått med verldens storhet i forntiden och många de
yppersta menniskoverk. Hvad det ena slägtet bygt upp, det har ett
annat farit öfver med förstöringslustan. Och hvad ej menniskoraseriet
gjort, det har tiden grusat, det hafva verldsåldrarna förvittrat, sedan
menniskorna öfvergifvit sina verk och ej mer kunnat underhålla
förfädernas minnesvårdar. Men så går det ingalunda under civilisationens
vård. Ty ej blott Roms och Greklands minnesmärken gräfvas upp ur
ruinerna, utan äfven alla forntidens lemningar afhemtas den ena efter
*) Nineve, hufvudstad i det gamla Assyriska riket, grundlades
enligt sagan omkring 2000 år. f. Kr. — Babylon tillhörde länge Assyrien,
men blef sedan hufvudstad i det Chaldeiska riket. Ryktbart för sina
präktiga bygnader. — Thadmor eller Palmyra, bygdt af Salomo,
beläget i Syriska öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
