Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Åkerbruket och trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 MENNISKAN
framlockar de rikaste skördar genom användande af sådana
gödningsämnen som gips, benmjöl, guano, salter eller alkalier, på samma gång
som ladugården producerar ett ymnigt förråd af naturliga
gödningsämnen.
Man har dock allt skäl till det antagandet, att dessa förändringar
endast äro föregångare till åännu större och betydelsefullare, då det är
så nyligen som verkliga vetenskapliga forskningar börjat på detta
område bedrifvas, och kemin kommit i agrikulturens tjenst.
Men dessa åkerbrukets framsteg och jordens dyrhet hafva äfven sin
skuggsida och sina framstående olägenheter, ty derigenom har det
blifvit mer och mer omöjligt för den fattigare arbetsklassen att skaffa
sig hus och hem eller ett mera sjelfständigt oberoende. Detta gör
sålunda en klass-skilnad emellan jordägare och arbetsfolk, som å ena
sidan alstrar högmod och å den andra sidan förnedring, utan att
omtala det efter vinning fikande och öfverdrifna spekulationsbegär, som
uttränger alla ädlare och högre sysselsättningar för vinningslystnadens
skull.
I ett närmare samband med åkerbruket står hortikulturen och den
mer eller mindre utvecklade trädgårdsodlingen, hvilken börjat som en
kåltäppa och i mångfaldiga riktningar utbildat sig till de skönaste
anläggningar, enär blomsterodlingen är en af civilisationens ädlaste
följeslagare. Ty just derigenom, att trädgårdsskötseln blifvit ledd af
skönhetssinnet, har den blifvit en bildande konst,en naturens
arkitektur med olika bygnadsstilar; det ar poesien,som antager en yttre form
i naturens blomstergårdar.
Trädgårdsskötseln har från början lika mycket förorsakats af
behofvet af matnyttiga och helsobringande växter, som af kärlek till
naturens skönhet; man odlade vilda växter, insamlade för helsans
eller kökets behof och till utvidgande af kryddgårdarna, i hvilka
måhånda äfven en och annan vacker eller välluktande blomma infördes
till en doftande prydnad och en öfverraskande ögonfägnad.
Härtill kom äfven odlingen af bärbuskar och fruktbarande träd,
hvilka man lärde sig förådla genom ymp och genom fortsatta
omplanteringar, under det att beröringen med fråmmande länder äfvenledes
medförde nya växtalster till odlingsförsök omkring fädernehemmet.
Trädgårdsskötseln var i flor redan hos grekerna, hvilka införde
flerfaldiga blommor och tradsorter från de östliga folkslagens
trädgårdsplanteringar, synnerligast från Persien, hvarifrån äfven större delen
af våra ädlare äplesorter samt persikan, aprikosen, mandelträdet och
hästkastanien lara förskrifva sig, och under en lång tid voro de
arabiska folken bekanta för sina utbildade trädgårdsodlingar. *)
*) Mandelträdet tros ursprungligen vara från Afrika, hästkastan i
från Afganistan och Tibet, valnötträdet från Persien. ;”7”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
