Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Åkerbruket och trädgårdsodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 331
har att för sin första ryktbarhet tacka den rike bankiren Cliffords
verldsbekanta trädgårdsplanteringar vid Hartecamp.
Men i våra dagar hafva engelsmännen tillegnat sig herraväldet i
hortikulturen, så väl genom sina storartade anläggningar och sin i alla
möjliga grenar utvidgade blomsterodling, som äfvenledes medelst sina
med otrolig kostnad och elegans uppförda växthusbygnader, medan de
utskicka den ena växtsamlaren efter den andra till alla mindre
bekanta trakter af jorden för att införa nya växter, hvilka sedermera
komma att utspridas genom den europeiska blomstermarknaden. *)
*) Vi kunna här icke underlåta omnämna ett och annat af de
växtrikets under, som förekomma i den vilda naturen. Deribland räkna
vi: 1) Egendomliga växtsätt hos vissa trädslag i varmare länder.
Indiska tempelträden (Ficus indica, religiosa m. fl.) skjuta grenar rakt
ut ifrån stammen, och från dessa grenar växer åter en stam rakt mot
marken, nedtränger deri, fattar rot och blir ett nytt träd, som bildar
sin egen krona, och skjuter grenar, som vidare växa på samma sätt.
Ett enda träd bildar således en hel lund,som är sammanhängande med
meoderträdet. Infödingarne hålla dessa träd heliga och begagna
lunderna till tempel och offerlunder. (Alla gamla folkslag hafva s. k.
heliga träd; så var förhållandet med lagern, eken, asken och misteln
m. fl.) Andra på torra platser växande palmlika trad, såsom
Pandanus, skjuta tjocka luftrötter från midten af stammen snedt emot
marken och rotfästa sig deri samt hålla stammen på alla sidor fast
liksom spända kabeltåg. Märkligast är det vid sumpiga hafsstrånder
växande trädslaget Rizophora. De mogna frukterna förblifva
kvarsittande, men skjuta en tjock rot, som tränger ned i gyttjan, och då
frukten lossnar, står plantan redan i växt. 2) Mårkvärdiga blad. Hit
hör vattenväxten Ouvidrandra fenestralis från Madagaskar, hvars blad
sakna paremchym samt utgöra en nätväfnad, liknande brabantska
spetsar, flytande på vattnet. Vattenväxternas flytande, läderaktiga
hlad hafva på undre sidan merändels luftblåsor och hindras af ett
oljaktigt ämne att blifva våta på öfre sidan. Bladen till Victoria regia
hafva en uppstående kant, äro 1–11/ meter breda, samt så starka, att
man stält ett fem års gammalt barn på ett blad, som ändock förblifvit
flytande. Andra växter äro försedda med strutar till
vattenreservoirer. Märkliga äro Nepenthes destillatoria och Phyllamphora på
Ceylon och ostindiska öarna. Den ranklika spetsen af de smala bladen
slutas med en kanna, försedd med ett lock, i hvilken vatten och dagg
uppsamlas. Hvarje kanna innehåller 30—50 gram vatten, och 8—10
kannor kunna släcka en menniskas törst, hvartill resande i dessa torra
trakter ofta begagna dem. Locken äro öppna om dagen och tillslutna
om natten, och vid en viss tid på dagen vändes kannan upp och ned,
att vattnet må rinna ut. Cephalotus follicularis på Nya Holland har
särskilda blad och särskilda vattenstrutar, och slägtet Sarracenia i
Floridas torfmossar har inga blad, utan med lock tillslutna strutar.
3) Växternas rörelse. En del blad äro i ständig rörelse eller ock så
retliga,att de draga sig samman, när något vidrör dem. Mest bekanta
äro Desmodium gyrans (ÖOstindien), af hvars tredelade blad ändfliken
ständigt rör sig upp och ner samt sidoflikarna kretsformigt, jemte
Mimosa pudica och sensitiva (Brasilien), hvars blad draga sig tillhopa
och lägga sig nedåt vid minsta vidröring. Detta är förhållandet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
