Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ångan och elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 MENNISKAN
som utveckla sig under sommarvärmen, eller de flesta af fiskarna i
hafvet och fåglarna i luften icke äro någonting annat an tillfälliga lif,
som uppstå cch försvinna utan annan mening än blott för att hafva
en lika gagnlös som kort tillvaro.
På samma sätt skulle man tycka, att jordens otaliga växter, — man
har t. ex. räknat öfver tusen växtindivider på en kvadratcentimeters
område, — är alltför öfverflödande, liksom flertalet af insekterna och
afvenledes många af de högre djuren i allmänhet icke betraktas som
annat än skadedjur, hvilka också mer eller mindre måste vara
blottstälda för det allmänna utrotningsbegäret. Endast i de länder, som
äro för menniskan otillgängliga, lemnas de vilda djuren i fred.
Men vi hafva redan omnämt, hvilken vigtig roll så väl
infusionsdjuren som korallerna spela uti aflagringens historia derigenom, att
de bilda märgel och sandref till jordbrukets förbättrande eller
uppstapla hela ögrupper och kalkbäddar till menniskornas boningsplats
och bördiga vistelseorter. Utan de lägre djurens medverkan skulle vi
således ej kunnat företaga någon märgling eller gipsgödning samt ej
heller haft någon krita eller musselkalk, och utan växterna ingen
mylla eller torfjord, likasom vi utan sjöfåglarnas tillgörande ej kunnat
hemta någon guano från de sydamerikanska kusterna, hvarest dessa
tusenåriga lager hafva en betydlig mäktighet.
Men på samma sätt som växterna äro nödvändiga för alla gräs- och
fruktätande djur, således hufvudsakligen äfven för menniskan, så äro
de äfven ett oundvikligt vilkor för alla luftens invånare eller med
andra ord för alla de djur, som kunna lefva endast genom luftens
inandande. Ty luften, som består af syre och kväfve, af hvilket det
förra är nödvändigt för andedrägten och blodets syrsättande, då det
andra deremot är kväfvande, skulle slutligen helt och hållet förlora
detta syre, hvilket de luftandande djuren snart skulle förbruka, om
det ej ersattes af tråd och växter, hvilka utandas syrgas och fylla
luften med nytt medel för den animaliska andedrägten.
Ocnh liksom mögel och svampar uppväxa på förruttnade växtämnen
och således absorbera och uppsupa de skadliga dunsterna, så förtära
insekter, roffåglar eller rofdjuren de döda djurkropparna, hvilkas
stank i motsatt fall skulle förpesta luften, så att sjelfva förruttnelsen
har sina nyttiga afledningsmedel. Det torde ej heller böra lemnas ur
sigte, att rofdjuren, hela djurkedjan igenom, ifrån infusorierna till
örnen och lejonet,äro en nödvändighet för naturens jemnvigt. Sjelfva
den på födda individer så rika insektverlden skulle helt och hållet
öfverflygla oss, om ej larver och insekter vore en föda för tusentals
fåglar, hvilka äro beroende af insektsvärmarna.
Hvad svalan, flugsnapparen och andra insektjägare äro om dagen,
det är nattskäran bland nattfly och mal under den ljusa sommar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
