- Project Runeberg -  Menniskan : hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse ur naturhistorisk synpunkt betraktade /
339

(1896) [MARC] Author: Nils Lilja With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ångan och elektriciteten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MENNISKAN 339

snillet med rastlös ifver arbetat på att kunna göra ångan användbar
åt alla håll. Och man måste förvånas öfver de upptäckter inom
maskinväsendets och mekanikens område, som blifvit gjorda endast
på detta område, så att man endast häraf måste anse snillet och
uppfinningskonsten för outtömliga bildningsmedel.

Ångkraften lär först hafva tagits i anspråk vid pumpverk på
1700-talet. Den första mer fullständiga ångmaskinen förfärdigades af
engelsmannen Watt år 1763, hvarefter den kom mer och mer i bruk, och
uppfinningen af den ena maskinen efter den andra har fortgått ända
till närvarande tider.*) Men icke blott inom industriens och
fabrikernas område,utan äfven som ett kommunikationsmedel är ångan af
verldsbetydenhet och sammanbinder dagligen mer och mer länder,
verldsdelar och de från hvarandra afsöndrade nationerna genom
ångfartyg och jernvägar.

Man påstår, att en fransman uppoffrade sin tid och sitt snille för
att uppfinna konsten att använda ångan för framdrifvande af fartyg,
och då han tid efter annan meddelade franska vetenskapsakademien
resultaten af sina lyckliga upptäckter, så förklarade man honom för
vansinnig och inkastade honom i ett dårhus för den återstående
lifstiden.

Hvarje ny sanning eller hvarje förvånande upptäckt, som framträdt
i verlden, har delat samma öde, och dess första förkunnare hafva fått
plikta med förlust af lifvet eller den personliga friheten. Och på
samma sätt berättas det, att en konstnär under romerska kejsartiden
förevisade, att han uppfunnit att göra glas lika smidigt och
användbart som silfver, men att han just för denna upptäckt belönades med
bödelsyxan.

En hämnande nemesis träffade Napoleon, åt hvilken Fulton erbjöd
sin uppfinning att begagna ångans kraft, men som afslog hans anbud.
Napoleon mötte nemligen der första ångfartyget vid öfverfarten till
S:t Helena,och då han såg detta, erkände han, att det var just ångans

*) Länge sysselsatte man sig isynnerhet med att upptäcka en maskin
för att utpumpa vatten ur de engelska stenkolsgrufvorna. Denis Papin
från Blois (f. 1647) arbetade hela sin tid på uppfinning af sådana
maskiner, utan att fullt lyckas, och dog utfattig. Thomas Cowerby, först
grufarbetare och sedan sjökapten, uppfann en maskin att pumpa
vatten ur grufvorna. Låssmeden Thomas Newcomen och glasmästaren
Johan Cawley i Darmouth förbättrade denna eller, rättare uppfunno
en efter Papins idéer konstruerad maskin med ångpanna, cylinder och
piston, en ångmaskin som arbetade med tillhjelp af luftens tryck.
Förbättrandet af denna maskin föranledde James Watt (då fysisk
instrumentmakare i Glasgow, sedan fabrikant i Birmingham) till
ångmaskinens uppfinnande i dess nuvarande skick. Watt lefde till 1819
och vann ära och rikedom samt hade tillika den glädjen att se, huru
hela Europa tillegnade sig hans uppfinning.r.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 22:12:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menniskan/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free