Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Ångan och elektriciteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 MENNISKAN
Dernäst kom Liverpool-Manchester-banan, oktrojerad 1826 och färdig
1830. Den första jernvaågen i Nordamerika var Quincy-banan i
Massachusets, som blef färdig 1827. Och 30 år efter ångvagnens
uppfinnande erhöllo vi den första jernbanan i vårt eget fädernesland *)
Jernvägsarbetet har nu så fortskridit,att behofvet af detta slags
kommunikationsmedel för de flesta mera civiliserade trakter af jorden kan
anses vara fyldt. Ja, här i Sverige, åtminstone i de sydliga delarna,
har man snarare bygt för många jernvägar i förhållande till landets
produktionskraft. Skilda orter blifva förenade, städer länkas vid
städer, folk beröres med folk, och det blir en trafik, ett varubyte, en
befraktning och ett resande, hvilket för hundrade år sedan förespådt,
skulle blifvit betraktadt såsom ett af de mest cupphinneliga
verldsidealerna.
Men en annan, alldeles osynlig och för allmänheten i det hela
obekant kraft har åstadkommit icke mindre förvånande saker i det
allmänna lifvet än ångan, och denna kraft verkar på ett mer okändt och
beundransvärdt sätt än vattengasen. Vi mena nemligen elektriciteten
hvilken vår tid har förmått att föra till praktisk användbarhet.
Visserligen är åskan en högst våldsam och häftig naturkraft, då elektricitet
bildas och urladdar sig i molnen, hvilken företeelse äfven kan
eftergöras i smått på elektricitetsmaskin; men något praktiskt bruk af
denna elektricitet hade man ej förstått att göra, enär densamma
endast hetraktades som underliga företeelser eller på sin höjd användes
på försök i läkarekonsten.
Det var först efter upptäckten af den elektriska strömmen och dess
inverkan på jern, som man fick en verkligt praktisk användning för
elektriciteten. Om en koppartråd lindas omkring en jernstång och
enelektrisk ström ledes igenom densamma, blir jernstången magnetisk.
Denna upptåäckt gjordes af dansken professor Örsted år 1820.
Grunden till elektriska telegrafen var härigenom funnen; men det
praktiska resultatet blef mer en amerikansk tillhörighet, ty den första
större elektriska telegrafen inrättades i Nordamerika. **) Afståndet
*) Arbetena å statens jernvägar började våren 1855 och redan året
derpå den 1 december 1856 öppnades de första bandelarna för trafik,
nomligen af den s. k. Vestra Stambanan från Göteborg till Stockholm,
en sträcka af 14 km. — samt af Södra Stambanan utgående från
Malmö i nordlig riktning, det första stycket från Malmö till Lund. —
Sedan dess hafva i många riktningar jernvägsanläggningar i Sverige
gått med ofantliga steg framåt, och det ehuru vårt lands natur med
dess skog och berg ofta nog lägga allvarliga hinder för dessa slags
vägar.
**) Först i smått af Gauss och Weber vid Göttingen 1833. Morses
allmänt antagna apparat kom i Amerika till stånd år 1837. Professor
Samuel Morse i New-York upptänkte nemligen planen till sin telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>