Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Friheten och sällskapslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 369
Det vill nästan synas, som hade dessa tidehvarfvens stormlöpare
liksom ett behof af hvila efter en öfveransträngning, då de både
brunnit och förbrunnit under entusiasmens lågor, hvarefter ett förut tyst
och slumrande motparti börjat vakna för att samla sina spridda leder
till ett anfall på de nya tidsidéerna. Ty det finnes alltid en klass af
menniskor, som af beräkning eller öfvertygelse håller sig blindt fast
vid alla gamla dumheter och som vill konservera hvarje lag, hvarje
vana, hvarje barbari och hvarje bajonettförtryck, just derför att det
så af ålder varit hafver och derför att de anse, att det bör i evighet så
förblifva. Dessa menniskor betrakta all frihet som sjelfsvåld och
hvarje ny tanke som idel galenskap, utan att begripa, att man på
tusende olika vägar måste söka efter sanningen.
Zulukrigare med assegai och sköld.
Och då nu en eller annan mäktig personlighet uppstår, som är nog
djerf att vilja vara hufvudet högre än allt folket, så fatta alla dessa
reaktionära aristokrater posto till ett nationalgarde omkring hans
fana, och vid deras första lyckade manöver blir den öfriga hopen, som
aldrig haft någon öfvertygelse, utan följer skarorna, antingen det nu
bär till frihet eller till tråldom, förtjust och är genast redobogen att
samlas under reaktionens banér. På detta sätt är det snart förbi med
revolutionens verk, som af en kontrarevolution sålunda kastas öfver
anda, och folken böja med förtjusning knä för sina gamla afgudar,
sedan de uppoffrat sin frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
