Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Friheten och sällskapslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 MENNISKAN
skas och bepröfvas och sirutligen ingåa i tänkesättet för att göra
samhället annorlunda.
Hvad som väl behöfver reformeras är vårt sällskapslif. I stället
för att det nu går ut på kortspel*) och hvisknyheter, skvaller och
bakdanteri eller på samtal om obetydliga och likgiltiga saker, borde
våra umgaängen vara bildningscirklar, der man egnade sig åt tidens
och ortens vigtigaste angelägenheter, åt allmän kultur och åt ämnen,
som äro af högsta betydelse för menniskoandens utveckling och
bestämmelse samt för menniskoslägtets förädling, pånyttfödelse och
segrar inom tankens verld.
Norskt fjordlandskap.
Man borde i detta sällskapslif ej blott upptaga sitt allmänna brödra-
*) Man vill påstå, att korten uppfunnos i Frankrike under Karl VI
(1380—1422), som var svag till sinnet och erhöll kortspelet till sitt
tidsfördrif. Alla spel kunna, oskyldigt begagnade, vara nyttiga för att
skärpa eftertanke och beräkning, men blifva olidliga och förstörande,
då de galla penningevinst och blifva till en passion. I Orienten anses
dans som opassande och utföres blott af särskildt inöfvade
dansaresällskap. Ursprungligen dansade man blott för gudarne med
förfärligt skrål och vilda åtbörder, vid offerfester, i lundar, på höjder, i
dalar, vid offerkällor eller i templen kring gudarnes beläten. Nu
dansar man med mera smak, behag och äadelhet, samt vanligtvis för
kurtisens skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
