Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Friheten och sällskapslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 MENNISKAN
högfärd. Äckliga fraser, oduglig konvenans, sminkad artighet och
eländiga samtalsämnen göra dylika samlingar hvarken eftersökta eller
det ringaste intressanta.
Lägger man nu härtill, att societetens unga måän ofta hemtat sin
bildning och sina seder från stallet, liksom de unga damernas vett ej
sällan förskrifver sig från några franska glosor eller från något
läsebibliotek, liksom mången annan oftast samlat sin visdom från dagens
tidningsblad, så får man ej undra derpå, att vårt högre eller lägre
umgangeslif ej har antagit en adlare syftning, och att man hellre drager
sig undan i enslighet än söker sin förströelse hos salongernas
fåkunniga kammarjunkaré och dryckesgillenas yrkesbröder.
Den tid torde likväl komma, då man öfver allt så inrättar sitt
sällskapslif, att det icke blir ett tomt och gäspande armod, ett tidsfördrif
vid spelbord och bålar, i tékonseljen eller balsalen, utan ett bildande
nöje, ett samkväm, dit man skyndar för att höra något sant och
vettigt, något rikt och ädelt, äfven om man ej öfver allt förmår att
afhandla de högsta idéer eller låta kvickheter spela från man till man
och från ämne till ämne. Ett är dock alltid värdt att höra, och det
är hvarje röst, som lätt och otvunget höjer sig för allas väl och som
med djup hänförelse talar till hvarje hjerta om mensklighetens frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
