Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Det menskliga lidandet och lifvets poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 MENNISKAN
Hit hör i främsta rummet bildandet uppfostringskassor,
tillkomna genom vissa procent af alla de arf, som ej tillfalla
bröstarfvingar, genom ett visst öfverskott af all öfverflödig förmögenhet,
genom enskilda bidrag, statsmedel eller hur man vill anordna det,
medelst hvilka hvarje barn kunde erhålla uppfostringshjelp och åtnjuta
den undervisning och få den bildning, som äro nödvändiga för hvarje
menniska, samt hvaröfver staten eller kommunen borde hafva den
strängaste kontroll och den noggrannaste uppsigt.
Skulle dessa kassor till sadan grad kunna utvidgas att hvar och en
fullmyndig person derjemte komme att erhålla ett litet kapital att
börja sin bana med i verlden, så vore detta så mycket bättre. Ty om
än en och annan skulle förspilla det eller uppoffra sin summa på
felslagna beräkningar, så måste den dock hos flertalet af menniskor
komma till hjelp och bidraga till ekonomisk förkofring.
Dernäst torde man kunna föreslå assuranser eller
lifförsäkringsanstalter under statens beskydd, i hvilkan hvar och en borde vara skyldig
att efter inträdandet i myndighetsåren insätta en viss mindre summa
årligen. Och ur denna kassa skulle hvar och en vid slutad insättning
efter fylda 55 à 60 år hafva att påräkna en summa, i vårt land af
minst 50 kronor årligen såsom ett ålderdomens försörjningsmedel.
För sjuka eller ej arbetsföra personer borde särskilda
pensionsinrättningar bildas af statens öfverskottsmedel. Och i vårt land skulle
enskilda intressena mera började göra sig gällande, försvann
kommunismen. I vårt århundrade hafva socialistiska idéer uppträdt och
vunnit stor anslutning. Hit höra Saint Simonismen efter en fransk
grefve Saint-Simon (1760—1825), Fourier (1772—1837), engelsmannen
Rob. Owen (1772—1857) och i synnerhet under franska revolutionen
1848 Cabet, Proudhon m fl Tusentals besynnerliga projekter bragtes
å bane, såsom en jemkad egendomsfördelning, till och med att hafva
kvinnorna gemensamt, om inrättandet af stora familjebostäder, så
kallade Phalanstèrer, der man skulle arbeta för gemensam räkning, om
all jords, egendoms och rörelses inlösande af staten och att alla skulle
vara statens förpaktare och arrendatorer, om upphäfvande af den
enskilda äganderätten, med dylikt vidare Många bland dessa teorier
förklarade all egendom för stöld och att alla arfslagar skulle upphöra.
Flera af dessa projekt äro verkligen snilleverk, men utan full
tillämpning i det praktiska lifvet. Den nutida socialismen går ut på, att
staten skall blifva egare af all jord och allt kapital och blifva den ende
store arbetsgifvaren och garantera alla samhällsmedlemmar deras
underhåll. Bland socialismens förkämpar må nämnas Ferdinand
Lassalle och Karl Marx, af hvilka den förre var en framstående agitator.
den senare den främste socialistiske nationalekonomen. I Tyskland
aro socialisterna ett politiskt parti, som bland den fattigare
befolkningen oupphörligen, trots alla maktinnehafvares råa och hänsynslësa
förföljelser, vinna allt flere anhängare. Socialismen är nu utbredd
öfver snart sagdt hela verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
