Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Det menskliga lidandet och lifvets poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 MENNISKAN
lindrar smärtorna och gör sjelfva döden ljufvare genom sin konst och
sin ömhet under det slocknande hjertats sista ögonblick. Säkerligen
har denna mensklighetens yppersta konst ännu en stor framtid för sig
genom erfarenhet och fortsatta studier i naturens härliga
förrådskammare, samt är den vetenskap, som står i närmaste öfverensstämmelse
med naturforskningens resultat.
Men ej blott sjukhus och asyler för sinnessvaga höra till den
civiliserade verldens sanitära inrättningar, utan man har äfven uppfunnit
den svåra konsten att göra de döfstumma talande genom skrift- och
fingerspråk samt att bibringa dem fullkomlig själsodling, samt de
blinde läsande genom upphöjd bokstafsskrift, — de ortopediska
instituten för halta och krumfotade, sjukgymnastiker och
helsobrunnar oberäknade. De döfve höra, de blinde se, de halte gå, och
för de fattige varder predikadt evangelium, — är icke detta ett af
kristendomens första tecken och en af kulturens ljufvaste
välsignelser?*)
*) Dessa under äro likväl icke öfver,utan med naturlagarna. Kristi
underverk måste af filosofien och vetenskapen äfven bestridas, så framt
de varit emot naturlagarna. För tron i öfrigt äro de dock ej
nödvändiga, omtalas aldrig i apostlarnes bref och tillhöra ej kristendomen
såsom religionslära Detsamma gäller om englauppenbarelserna, hvilka
hos Mattheus ske i sömnen och drömmen (för Josef och de vise
männen), men hos Lucas personligen och i vakna tillståndet (för
Zacharias, Maria ect.) och der englarne äfven hafva namn. Endast vid
uppståndelsen berätta alla evangelisterna om englars personliga närvaro.
De apokryfiska evangelierna äro fulla med de mest osmakliga
underverk och vidunderligheter. I Ap. G. förekomma underverken mest i
början och mindre mot slutet, helst efter 20 kap ,der berättelsen synes
vara mera historiskt trogen än i början. Apostlagerningarna äro
sannolikt skrifna i Rom under början af 2:dra århundradet. Förmågan
att under entusiasmen tala främmande språk omtalas blott från
pingstdagen, aldrig sedan. I Pauli bref, skrifna i afsigt att tydliggöra hans
dogmatiska tankar cch att förklara det kristendomen var en lära för
verlden och för alla folk, samt att hvarken omskärelsen eller judiska
lagen var nödvändig för densamma, nämnes aldrig att han gjort
underverk (så vida ej Rom. 15: 19 skall räknas dit), men omtalas
deremot de förföljelser och misshandlingar han utstått under apostlakallets
utöfvande (2 Cor. 11: 27—28, jfr 1 Cor. 5: 2—13): Sedermera hafva
underverken genomgått hela kristendomens okunniga tider, och det
enfaldiga folket har varit särdeles benäget att tro, icke på det naturliga
och förnuftiga, utan på tomma dikter och fabler, på det öfvernaturliga
och orimliga, ju galnare desto bättre, hvarför folken också alltid lupit
med stor fart efter den nyaste galenskapen. Ej blott martyrerna och
den första kyrkans fäder gjorde underverk, utan sagan tillägger flera
påfvar och andra heliga prelater samma öfvernaturliga förmåga. Alla
länders första missionärer har man pådiktat denna konst, och hur
arma stå ej vår tids predikanter emot dessa hexmästare! Ansgarius,
som först i vårt land predikade kristendomen 830, gjorde mirakel för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
